Det roligaste, när jag häromdagen skrev min nya krönika för SFI:s Filmnyheterna.se, var faktiskt inte det faktum att jag propagerade för piratkopiering på den nyfrälsta fildelarjägaren Cissi Elwins nya webbflaggskepp, utan att jag fick anledning att ladda ned Richard Schenkmans The Man From Earth (använd som exempel i krönikan). Ni vet, lågbudgetfilmen som tack vare en pre-release-torrent och fildelningshype gick från 11 235:e till 5:e plats på Imdb-rankningen, vilket gjorde producenten och regissören så eld och lågor att de skrev långa tackbrev till hela fildelningsvärlden.
Filmen är en ytterst nedtonad science fiction-historia om en man som påstår sig ha levt ända sedan stenåldern. Helt renons på specialeffekter och action är den snarare en sorts sci-fi-variant på Louis Malles Min middag med André: en ren dialog- och ensemblefilm, utgjord av ett omvälvande samtal mellan universitetsprofessorer inom områden som antropologi, biologi och religionshistoria. Sci-fi-legenden Jerome Bixby hade burit på storyn ända sedan 1960-talet men lyckades inte skriva färdigt den förrän han låg för döden 1998. Vilket onekligen skänker den ytterligare en dimension: dels för att Bixby såg storyn som ett livsverk och testamente, men faktiskt också för att han verkar ha skrivit som i en rusig dröm om att själv få fortsätta leva i 14 000 år.
Många anser att The Man From Earth – i likhet med underbart snåriga Primer häromåret – stjäl tillbaka hela science fiction-genren från action-Hollywood, tillbaka till det filosofiska och tankeexperimentella.
Själv är jag ingen sci-fi-nörd, och jag hade knappast laddat ned filmen enbart utifrån fildelningshypen – vilket i sig är en märklig konsekvens av hela den här sorglustiga filfildelningsdebatten. Det var inte tack vare den passionerade hypen på nätet jag upptäckte den, utan tack vare att upphovsrättslobbyn är så hätskt aktiv just nu att mängder av debattörer de senaste veckorna älskat att använde The Man From Earth-framgångssagan i sina argumentationer.





