Jag skulle också ha föredragit en tightare story men är ändå förtjust i trilogin som helhet.

Catwoman var grym, en helt annan katt än Michelle Pfeiffer.

Inledningscenen räddades — förutom av att scenen var extremt actionpackad — av en sjukt pepp Aidan Gillen. Gillade hans karriärkåta CIA-agent.

Tråkigt nog så var INGEN av actionscenerna lika bra som de bästa i TDK: Bankrånet, fritagningen i skyskrapan, biljakten, etc.

När det gäller (logiska) luckor så ligger det på andra plats över sånt jag har överseende med när jag ser fiktion. Första plats: Det som är ”overkligt”.

Angående Bane: Jag känner mig lite tveksam inför Bane. Tycker att hans utstrålning kändes mer Humungus i Road Warrior än Darth Vader. Banes röst var det jag gillade. Angående vem han låter som så gillar jag Magnus Häglunds förslag: http://youtu.be/i1oFnWHDPg0?t=18s
Mitt förslag var Kessler från Hemliga armén: http://www.youtube.com/watch?v=DMib5UI-dCI&feature=youtu.be&t=3m45s

den där snabbt läckta ryggraden fick jag spel på, likaledes hans obegripliga retur från asien till gotham. lat och idiotiskt sånt slarv.
en annan grej: ljudmixen. trodde dom skulle fixat den efter förra filmen, men det var samma överkomprimerade snömos. hörde inte ett ord vad någon sade, fastän volymen var pressad till max, och var tvungen att hålla för öronen under varje actionsekvens. sjukt jobbigt.

Blockbusterfilm som utgår från comics har jag inte samma trovärdighetskrav på som på SF (‘Prometheus’…) så jag bortsåg här helt från luckorna ni beskriver.
Men hade en känsla av att filmen var överredigerad: Caine var bra när Wayne o Alfred bröt med varandra. Men bottenlöst dålig vid ‘begravningen’. Det är knappast Caines fel utan Nolans.
Filmen vann heller inget på att byta fokus från Bane till en annan antagonist, tvärtom försvann tempo o driv där. På samma sätt havererade imo ‘Batman Begins’ sista femtedel och om ‘TDK’ har någon svaghet så är det Jokerns sista stand.
Men filmerna är mer än bra och gör Batman rättvisa, även om fightsekvenserna är helt hopplösa även här (ser inte Nolan det?).
Tittar man på Millers filmiska original ‘TDK returns’ så har den story och scener som slår både ‘Begins’ o ‘Rises’ med råge. Jag tror att Nolan valde fel som ville knyta ihop en trilogi istället för att bara göra en tredje film som stod på egna ben. ‘Rises’ ger oss en grym trilogi men det blir för mycket frånvarande referenser till de andra filmerna där oväntad spänning hade varit att föredra. Ingen kan kalla ‘Rises’ spännande. Batman mot Millers mutantarmé hade kanske varit för barnförbjudet och för lite Bond för Nolan, men där fanns akut spänning och kontrasten mellan ålderdom o ungdom som ‘Rises’ inleder med men sedan tyvärr tappar bort. Zimmers musik var fantastisk i ‘TDK’ men helt okänslig och tröttsamt dominerande både i ‘Inception’ och här.

Gillade den på det stora hela, ingen TDK men ett snyggt avslut med flera återkopplingar till det som varit. Vet inte om ni andra sett den på IMAX duk men det gör väldigt mkt för upplevelsen, the Bat är mäktig i actionsekvenserna! Pfisters Imaxfoto är dessutom strålande. Hoppas nu att Nolan tar några steg bakåt och gör en lite mindre film…eller nästa Bond eft. Skyfall.

Det jag störde mig på allra mest och som närapå förstörde hela upplevelsen för mig, var bristen på normalsjysst dialog. Det hade räckt, jag behöver inte briljant dialog, bara lite lagom ok! Nu satt jag och räknade får under de styltiga partier på låååånga minuter då skådespelarkollegor ”pratar” med varann. Otroligt illa. Tappade fokus och blev uttråkad.

Vad jag gillade: Gary Oldman, Christian Bale, fina Robin-twisten, Catwoman förstås som är stencool, Bat-MCn och den där fantastiska flygande ‘bilen’!!
PS varför inte slå Bane med t ex ett järnrör rakt på käften och förstöra hans livline-mask det första man gör?

Älskade tjatet om att de inte kunde fixa autopilot åt flygplanet.

Björn: Heh, jag plöjer just nu säsong 4 av The Wire och blev glad när det första man ser i filmen är Carcetti… Gillen är perfekt castad där. Bane är nog mer Kessler än Carl Reiner tycker jag.
mxm: Jag hade lyckligtvis inte samma ljudupplevelse. Tyckte det var mäktigt hur de mixat Banes röst så att den omslöt en.
rebkin: Apropå barnförbjudet störde jag mig på blodbristen. Det måste väl bli så när man siktar på en PG-13-rating men det blir torrt och konstigt när alla blir skjutna off-camera och Matthew Modine ligger helt clean på marken efter att ha blivit nermejad.
Molly: Gillade också Catwoman, Anne Hathaway var riktigt bra. Hade velat se mer av henne.

Kul att dessa dök upp.
Franco Rivera – Rescue Me
Lieutenant Jim Dangle – Reno 911
Teal’c – SG-1
Quinn – Dexter

Jag kunde dock svälja luckorna i TDKR bättre än de i Prometheus.

per: bristen på blod, visst, men även bristen på kroppsvätskor, lukter och desperation som Millers serier stänker av. Visst blev Snyders ’300′ ett j-a poserande men hellre gå till den ytterligheten än att ha en reklamstylad Patrick Bateman som knallar runt i asiatiska fängelsehålor. Okej att Wayne publikt ska vara en playboy (något Nolan läser som brittisk aristokrat) men det ska inte prägla honom privat. Allt som allt så är ‘Rises’ långt ifrån dålig, och bra att Nolan lämnar slutet öppet så att vi, förhoppningsvis, slipper en reboot.

Tompa: ja, Thomas Lennon var kul att se! Och förutom Carcetti också ”Bunny” Colvin från The Wire.

rebkin: mm, fast jag gillar ändå Nolans cleana stil. Kruxet är väl att TDK utspelar sig på natten och då funkar det bättre. Här, i ständigt dagsljus, blev det som sagt lite väl kliniskt.

Håller med om det mesta Per säger här, just det mysiga fängelset och den obeskrivligt inkompetenta ordningsmakten var väldigt irriterande, särskilt som trilogin har byggt på att ge en trovärdigare, mörkare och modernare Batman. Då duger det inte att ha Kling o Klang springande omkring.

Sen tycker jag han hade så många trådar att knyta ihop att ingen egentligen knöts ihop på något tillfredsställande sätt. Till exempel, när till slut deras stora gamble från TDK om Harvey Dent spricker och hela Gotham får höra att de blivit förda bakom ljuset så har det inga konsekvenser och ingen inverkan på varken Batman eller Gordon.

Och vad hände egentligen på slutet. Bytte han karriär och blev juveltjuv ?

Vad fan? Nu har det visats tre avsnitt av världens i särklass bästa aktiva tv-serie, Breaking Bad, och inte ett ord om den på Sveriges enda tv-blogg värd namnet. Palla skriva ännu en text om Batman eller texter om samlare och tatueringsentusiaster när Walter White håller på att förvandlas till Tony Montana.

D: fast det har ju varit premissen sedan dag ett, ”turning Mr. Chips into Scarface”. men jag håller med i sak: mindre halka av stolen inför åsynen av Tom Hardys läppar och mer bloggande om TV, tack.

Jo, visst har Gilligan varit öppen med det sedan länge men det är ju först nu som Walt på riktigt tagit steget från hunsad hantlangare till totalt psycho. Och det gillar man så klart.

Stör mig lite på att ingen tar upp det bristande psykologiska djupet – det som ju gör de bästa serierna om Batman mest intressanta och angelägna – i Nolans Batmanfilmer. Jag har överseende med logiska luckor i storyn men inte i samma grad när det gäller karaktärernas beteende. Nolans Bruce Wayne mår allt för bra psykiskt och jag tycker det är mycket konstigt att de åtta åren borta från scenen inte får några direkt konsekvenser i filmen. Bruce borde vara nedbruten, trasig och disillusionerad men snabbt som fan är han på benen igen. Ville man göra en mörk Batmansaga hade det här varit första prioritet att utforska istället lämnas det helt åt sidan…

Angående Breaking Bad är den nya säsongen fantastiskt stark. Vet dock inte vad jag ska tycka om att Walt förlorat alla sympatiska drag överhuvudtaget? Får mig bara att hoppas på Jesse ännu mer, men tyckte det kändes lite jobbigt när han dissade den mysiga familjetillvaron i senaste avsnittet.

Damages då? Jag tycker den nya säsongen börjat riktigt starkt. Tror finalen mellan Ellen och Patty kommer bli sjukt intensiv.

Ang. Weird Science tycker jag att sajten borde ta lite mer ansvar eftersom det ju som sagt är den enda bloggen av sitt slag i Sverige. In med mer skribenter – som skriver mer – om nya grejer! Det funkar inte att vara elitistisk längre eftersom många av inläggen de senaste månaderna har varit rätt tradiga och folkliga texter långt ute i mainstreamträsket! Våga öppna upp bloggen för lite nytt folk och nya diskussioner, så ska ni så att det fler än de bokstavskillarna hittar hit också!

D: har långsemester och tradig radioskugga, men en jämförelse mellan B. Bad och Midsomer Murders är på gång… ;)

jimmy: fast jag tror inte han ville dissa den, utan att Walt manipulerade honom till att hata sig själv och därmed förneka sig familjelycka (naturligtvis för att främja sina, alltså Walts, egna motiv).
men ja, Walt är numera en Tony Soprano, nämligen ett totalt jävla monster.

Angående breaking bad och Walts förvandling till Scarface.. Så gillar jag det inte. Visst, det har funnits tecken på det tidigare osv, men det känns ändå som manusförfattarna orsakade ett ”hopp” i Walts personlighet till den här säsongen.

Även om Walt i vissa situationer tidigare agerat egoistiskt, att han lät Jesses tjej dö osv – var det ändå ren självbevarelsedrift om sig själv och de han tyckte om. Det känns ändå som om han ville komma ur den kriminella värld han trasslat in sig i. Likaså fanns en genuin ömhet och ödmjukhetn inför Skyler. Han skämdes inför henne i alla fall. Han försökte.

Att Walt självmant fortsätter koka ”för det finns guld därute på gatorna att plocka” och blir en sorts psykopat i hemmet (spelar Allan, oförmögen att förstå att frun är rädd för honom osv) känns himla out of character.

Jag fullkomligt älskar faktum att Walt slutligen blivit Mr Eisenberg. Det har tagit sin lilla tid men hela tiden gått åt ett enda håll, sakta men säkert. Hela förra säsongen gick ju ut på att Jesse odlade sitt samvete och Walt gjorde sig av med sitt.

r: jag tycker det är alldeles logiskt. Walt har ALDRIG velat komma ifrån den kriminella världen. han hade ju inte ens behövt BÖRJA koka meth – hans rika vänner var ju beredda att betala hans cancerbehandling – så hans motiv har alltid varit MAKT. mycket vill ha mer, högmod kommer före fall etc.

så, vad är oddsen att Skyler tar livet av sig? känns ganska rimligt, men BB tar å andra sidan aldrig den lätta vägen ut.

mxm, nu fattar jag inte hur du tänker alls. Hur kan Skyler ta livet av sig vara den lätta vägen?? Hon har en handikappad son och en alldeles ny bebis! Med en man hon inte längre kan lita på!

Däremot hoppas jag man inte låter systrarnas komplicerade bakgrund rinna ut i sanden > > minns Maries kleptomani och fejk-husvisningar, där finns aningar av djup.

@Jimmy Jazz. Psykologiskt djup, på riktigt alltså, kanske inte finns i comics heller, men det är väl just det du nämner (om att Wayne ska vara bruten, plågad och på gränsen att gå för långt i sin självgrandiositet) som helt saknas här. Nolan låter Bale göra honom för lik Patrick Bateman trots att de bägge vet att det är något annat de ska gestalta. Men det hade nog blivit för barnförbjudet. Det är också därför som dialogen är så kvävande explicit – för att alla ska förstå allting.

Angående Breaking Bad så älskade jag inledningen på de två första avsnitten – helt fantastiska 2 x 5 minuter.
Att Skylers enkla väg är något annat än angiveri och Witness-protection har jag svårt att se. Molly har rätt om att Skyler nog fortfarande har sina prioriteringar rätt, medan Walt inte längre har någon ordning på varför han håller på med meth, utan bara drivs av ett beroende av det som pengar kommit att representera för honom vg makt och frihet.

Nolan slösar bort sin talang på Batman. Han hyser nog ingen uppriktig kärlek till serien längre, om ham någonsin gjort det. Millers serier var ju starka för att Batman var en obehaglig fascist. Nu har det ju framkommit att Miller i princip är fascist, så det var kanske inte hans avsikt att läderlappen skulle framstå som så osympatisk. Hade den gått på Imax i stan hade jag nog sett den, men nu får den nog vänta.

Jag ser en reboot om två år i kristallkulan. Den kommer att regisseras av Brad Bird och vara bättre än alla Nolans Batmanfilmer. Det kommer inte finnas något psykologiskt djup överhuvudtaget. Nolan gör en familjefilm med en kattunge i huvudrollen.

Framförallt är den tjatig. Räknade till åtta gånger när en viktig detalj tjatades om för att man skulle fatta hur viktig den var. Om filmen vore två timmar skulle mycket vara vunnet. Kan man få en publikens version som är kortare? Alla Directors cuts är ju så ininorden långa..
Dock var alla skådisar på topp, speciellt Gary Oldman som var den riktige hjälten..
Bane tråkade ut mig. Ja, han ser scary ut alla dess nedra tal han håller..