För det första: jag avskyr franska Archos, som hamnat i nån sorts särställning på den svenska PMP-marknaden. Egentligen en superkompetent spelare, men den är så… officiös. Det känns som om Archos suttit i förhandlingar med 20 mjukvaruföretag, 40 patentförhandlare och ytterligare hundra rättighetsinnehavare, och säkerligen även med Sarkozy, hans 75-åriga interwebsminister och dennes moster innan de kunnat lansera sina modeller. Så när man väl inhandlat dessa överprissatta och blytunga spelare måste man börja hosta upp ännu mer pengar för normalfunktioner som är default i exempelvis koreanska Cowons spelare.
För det andra: jag älskar iPhone, men orkar inte med den som Portable Media Player. Att sitta och konvertera vartenda 20-minuters-Daily Show för att få in dem i en on-the-go-spelare känns värdelöst.
Slutsats: jag dras till den asiatiska marknaden. Koreanska och kinesiska mediaspelare. De har inga skrupler, inga läsbara manualer och framför allt inga begränsningar. De är garanterat plastigare, men nästan alltid också roligare, snyggare, bättre och billigare. Och ett mycket större tekniknördistiskt äventyr.
Min tidigare PMP-karriär finns sammanfattad här (gå vidare via Tavi-länken mitt i texten).
Vad som hänt sedan dess är att även min Cowon A3 dött, efter ett års närmast daglig användning. Efter att ha haft den usb-kopplad i 45 minuter klappade den ihop, och först då tog jag reda på att den har en välkänd bugg som gör att den kan klappa ihop om man har usb-kabeln i för länge…
Eftersom jag ändå älskat den här maskinen, och eftersom marknaden fortfarande inte har något bättre att erbjuda, vill jag inte helt ge upp den. Så jag skickade den på service och köpte en billigare tills-vidare-spelare i väntan på antingen en lagad eller en nästagenerationens Cowon.
Hade först bestämt mig för den nyare, mindre Cowon S9, med helt fantastisk OLED-skärm, men i motsats till A3 krävde den att man nedkonverterade vissa avi-filer till lägre upplösning. Det gick inte ens att i förväg veta vilka filer som krävde konvertering. I princip ännu jobbigare än en iPhone, alltså.
Så valet föll till slut på en kinesisk Ainol V6000HDA. 1 200 kronor inklusive frakt från Hongkong- och ebay-baserade Shamballa, som levererade den på mindre än en vecka.
Första intrycket var mitt eget breda leende i displayens spegelbild. Ainolen har inte bara samma skärmstorlek och upplösning som Cowon A3 (4,3 tum, 800×480 pixlar), utan gav mig en oväntad wowkänsla när jag slog på den och möttes av en testvideofil, en filmtrailer, i klockren, äkta 720p-upplösning! Något som Cowon A3 ännu inte, trots ett årslångt löfte, lyckats leverera utan svåra signalstörningar.
Men – 720p gäller bara i Real Media-formatet .rmvb… Och hur ofta orkar man konvertera en högupplöst mkv till rmvb? Bara att leta upp ett sådant udda konverteringsprogram lär ta lika lång tid som konverteringen i sig, som i sin tur antagligen tar längre tid än det tar att se filmen.
Men detta gör mig ändå på gott humör: Kineserna har helt klart slutit nån sorts deal med Real Player, vars logo dyker upp före och efter varje uppspelad videofil. Real har ju blivit stämda för sitt nya dvd-kopieringsverktyg, som de tvingats ta bort från marknaden, så nu är de i Kina och wheelar och dealar med Ainol, Onda och allt vad de heter…
Skärmen är inte i klass med Cowon, vars färgtryck och svärta är unik. Men det är heller ingen budget-TFT, utan en riktigt hyfsat responssnabb LTPS-skärm med helt okej färg och skärpa. Den är ställd i maximal bakgrundsbelysning i default, vilket gjorde att den lyste ljusgrått i svarta scener. När jag gick in i Settings och drog ner värdet från 4 till 1 blev svärtan bra. Däremot drar jag gärna upp den till maxvärdet 4 igen om jag använder spelaren i dagsljus.
Menysystemet är varken bra eller dåligt – det fungerar. Knapparna lär man sig snabbt att navigera med, tack vare smarta nedsänkningar i höljet – det är lätt att hitta rätt knapp även i mörker. Men av- och på-knapparna fungerar oerhört konstigt, det finns två stycken som man, verkar det, bör använda i nån sorts kombination.
Och när jag laddar spelaren är skärmen ibland på hela tiden, ibland inte alls, och i ingetdera fallet går det att se när den är fulladdad. Jag laddade den först två gånger i fem timmar, sen tre timmar per laddning, så som (jag tror) att det står i manualen. Batteritiden är helt OK, specifikationerna säger 5 timmar video och jag får ut åtminstone en bra bit över 4 timmar.
Tuffaste motgången var upptäckten att den inte funkar alls med Apple OS X. Usb-porten hittar den helt enkelt inte. Så jag får köra den över trådlöst nätverk mot min Windows-pc i stället. Men en roligare lösning är att använda slotten för microSD-kort. Förutom att man då får 8GB extra minne (utöver flashminnets 16GB), och att jag får ett svepskäl att göra ännu en lustraid i närmaste Kjell & Co-butik, är ju att man då kan föra över filer direkt från mac via minneskort och usb-adapter.
Någon engelsk manual följer inte med, så jag fick chansa utifrån en lustig Google Translate-sida när jag skulle uppgradera firmware – något jag, sjukt nog, bara tycker är kul. Lyckligtvis chansade jag rätt. Men uppgradering är inget nödvändigt, än så länge, det senaste firmwaret hade mest småfixar och inte det stöd för usb-port i Mac OS X jag hoppades på.
Som ni kanske redan utläst av denna överdrivet långa text gillar jag spelaren som fan. Den väger ingenting, både bild och ljud är utmärkt, och den utstrålar exakt den rätta ekvationen av teknologisk know-how och kinesisk kör-så-det-ryker-mentalitet för att jag ska gå i gång.
Men visst vill jag ha min Cowon A3 tillbaka. Och allra helst vill jag ha en ny Cowon-modell som kombinerar A3:ans upplösning och stora hårddisk med S9:an kolsvarta OLED-skärm. Visst måste det väl komma en sån till jul..?
// edit: Jag har gjort några viktiga korrigeringar angående skärmen – visst är den bra, men eftersläpningar och lätt hackande rörelser förekommer på en del avi-filer, i något högre utsträckning än med en Cowon A3 eller S9. Men det gör inte några filer ospelbara, och bara ibland lätt ur synk med ljudet. Men då räcker det med att pausa för att tajta till synken igen. //




