Elfte avsnittet var säsongens bästa. Sista fem minuterna kanske seriens bästa.

Vet inte om jag helt håller med dig där. Först och främst va den överlägset bästa storyn i säsong två, Dexter (eller ”The Bay Harbor Butcher”, som jag fortfarande kallar honom) var jagad av super-agent Lundy, hela Miami Metros homicide-avdelning och framför allt Doakes. Den säsongen hade mer spänning per pixel än kanske något annat jag någonsin sett.

Jag får fortfarande rysningar när jag tänker på scenen då Doakes upptäcker vem Dexter är, och han säger ”Jesus, you’re the Bay Harbor Butcher?!”, och Dexter bara stirrar kallt på honom, med sina blåa serie-mördarögon och säger ”I always hated that name”. TV blir inte bättre, någonsin.

Det som är så synd är att serien aldrig riktigt kunnat leva upp till det. Tredje säsongen var klart den sämsta (Jimmy Smits var jättebra, som man kunde vänta sig, men man kunde aldrig köpa hans karaktär). Fjärde säsongen har bättrat på sig, men det var ett antal avsnitt där i början som var riktiga stolpskott. Jag tänker t.ex. på avsnittet med grillfesten och vandalen som sabbade det fina förortsområdet. Var så tråkig och så töntig story så man knappt kunde tro att dessa författare hade skrivit den.

Men som sagt, det har bättrat på sig. Det bästa hittills var sista scenen i Thanksgiving-avsnittet, när Dexter totalt tappar kontrollen och släpper ut sin Dark Passenger, som genast tog tag i Trinity (Quadrity?) och drog honom ut. Det är väldigt sällan man får se Dexter tappa kontrollen på det sättet, men det är överlägset dom bästa scenerna. Michael C. Hall spelar förvandlingen perfekt, från att vara en kall och lite nördig kille som inte vet hur man beter sig bland människor till ett totalt vilddjur som kan ta livet ur allt som är i hans väg. It’s delicious.

Som sagt, dom senaste avsnitten har vart väldigt bra, men dom är långt ifrån Dexters bästa. Jag tror inte det är möjligt att hitta tillbaka till den storhet som serien va i säsong två. Det är en story-line man bara kan spela en gång.

Jag har lite samma oroheter för Sons of Anarchy. Hur ska den serien någonsin kunna leva upp till sin mästerliga andra säsong?

Jennifer Carpenter, John Lithgow och Michael C. Hall rox. Vad som inte varit riktigt lika hett: Glamour-/porrfilmsljussatt Harry Morgan som hänger över Dexters axel och droppar kunskap om Koden. Ännu sämre: LaGuerta vs Batista. När Angel sexy talkar håller t o m Neil Strauss för öronen. Äre bara jag som tycker han känns som en åldrad version av Manny i Modern Family? Fast minusen är ju bara perifra, såklart – Dexter är fortfarande serien jag ser fram mot mest varje vecka.
Tips: igår sände SyFy del ett av två av Alice – en moderniserad version av Lewis Carrolls gamla saga. Underlandet ser riktigt sjysst ut. … När jag tittade efter en imdb-länk såg jag att Tim Burton också hade en Alice-bulle i ugnen – oväntat nog med Johnny Depp och Helena Bonham Carter.

Ja, scenen på Thanksgiving när Dexter tappar fattningen är fortfarande bland det bästa jag sett.
Men den långsamma, täta spänningen i slutet på det här avsnittet är kanske minst lika fantastisk.

Jag håller för en gångs skull inte med dig, Kjell; tycker denna säsong är den avjort svagaste, och slutade titta efter avsnitt 07, av två anledningar: Först och främst stod inte tillräckligt mycket på spel för Dexter. I tidigare säsonger har han hela tiden varit på väg att avslöjas, samtidigt som han forskat i sitt förflutna, och dessa två parallella hot – ett inre och ett yttre – har gjort varje ögonblick laddat. I den här säsongen är båda de spåren avslutade – vi (och han?) vet att han inte kommer bli fast, och vi vet varför han är som han är. Det gör honom trött, lugn, kaxig – osårbar. Och därmed mindre spännande. Orsak nr 2 är John Lithgows mördare, som är en rätt konventionell knäppgök. Dessutom provocerande lik psykopaten han spelade mot Denzel Washington i Richochet (1991).

Sigge, ett av de tyngsta momenten i denna säsong är ju tvärtom att han riskerat mer än någonsin, att han för första gången – och upprepade gånger – inte bara slarvat i planeringen av sina mord utan rentav mördat fel personer.

En underbar grej senast var snabbheten i hur han röjde truckern ur vägen. Sanslöst snabbt, effektivt mord + bevisplantering. Ah, ett ENKELT, okomplicerat mord… som han myste!

Jag tycker farsan funkar bättre nu än förra säsongen, när det är en sådan tydlighet i den inre dialogen, dvs ”vem” som säger vad, och varför. En bra detalj i senaste avsnitten var Dexters första impuls att sticka iväg direkt och ta hand om truckern, innan ”farsan” säger att han måste åka hem till familjen över natten. Andra gånger är det ”farsan” som hetsar på när Dex tvekar av något slags ställföreträdande familjemoraliska skäl. Det finns alltså ingen absolut logik i dessa scener, att det ALLTID är ”farsan” som mässar om ”koden”, snarare är ”farsan” liktydig med Dexters impulskontroll.

LaGuerta och Batista – ja, de är jobbiga. Båda två, och dessutom blir här 1+1=3… Och jag hatar hur LaGuerta uttalar Angel på spanska. Ändå har jag ovanligt lätt att stå ut med dem. Och jag gillade det spontana äktenskapet senast. Kanske har de helt enkelt ätit sig in i mig, till slut, så jag till och med kan kolla deras scener med ett leende. Men jag låter domslutet hänga tills vidare…

Ni kan inte fatta hur mycket jag längtar efter att se den här — Dexter2 var fantastisk, förutom sista scenen som var kalkon när Dexter plötsligt dyker upp i Paris som nån slags snäll Hannibal

Fråga utanför ämnet (sorry): Mobilversionen funkar sådär på iPhone, man kan inte kommentera utan att tanka in fullversionen. Finns det inget ”smartare”/bättre mobiltema?

Jag är med Sigge angående den här säsongen. Även om de tre sista avsnitten har blivit bättre och bättre så tycker jag nog att säsongen som helhet varit väldigt blaha. Det jag stör mig mest på denna omgång är hur Dexter kan cruisa omkring och mörda folk (eller mingla med mördare) mitt på dagen utan att egentligen behöva bry sig om jobbet eller familjen. Visst har det varit ett par tillfällen när han kallats in till jobbet (nu senaste för vigseln), men det känns som att han är värsta frilansaren som kan komma och gå som han vill, och tydligen aldrig behöver göra något ”riktigt” jobb på stationen. Det känns verkligen som att författarna egentligen skulle vilja att han var ekonomiskt oberoende och kunde åka omkring och lösa brott på sitt sätt, ungefär som en degenererad Magnum PI, men att dom måste skriva in några enstaka polisscener då och då bara för att ge honom en ursäkt att ha tillgång till polisens databaser.
Till skillnad från Kjell störde jag mig just på senaste mordet på truckern. Snabbt och enkelt, javisst, men det är ju precis det som varit problemet tidigare i säsongen. En Dexter som kidnappar och mördar en man vid ett truckstop och bär över svarta säckar med likdelar till sin egen bil mitt på dagen känns inte som något Dexter skulle göra, speciellt inte efter att han mördat en oskyldig man tidigare. Slarv slarv slarv.

Ang. min fråga: Det var visst ett Newsstand-relaterat problem, sorry.

Jonte, detta är ju ett tema för hela säsongen – med början i den totala tröttheten som babyförälder och bilkraschen tvingas Dex göra så många saker annorlunda. Och jag gillar hur han tar det som det kommer, som den psykopat han är blir han inte ”knäckt” av att ”koden” naggas i kanten, oskyldiga dör och han börjar slarva och improvisera allt mer, han hittar bara en ny rationell väg att komma vidare.
Truckermordet var följaktligen ”enkelt” för honom för han hade inga problem längre med risktagandet i sig.

Bine: undrade just vad du menade, och han bli lite glad över att vi tydligen hade en ”mobilversion”. Vilket vi nog inte har.

Jonte, vad gäller hans ”frilansar”-beteende, detta tycker jag är suveränt skildrat. Han blir beordrad till vissa platser ibland men ofta godtas hans ursäkter. Det är en ”snäll” arbetsledning som inte vill ifrågasätta, och Dex utnyttjar det till fullo. Har sett liknande förhållanden på i stort sett varje arbetsplats jag varit på de senaste 20 åren.

Vet inte riktigt om Grey’s Anatomy-referenser går hem i det här kommentatorsfältet, men, here goes: jag har ingenting emot fysisk representation av en mental verklighet (i.e. Harry som Dexters impulskontroll), men hela upplägget – ljussättningen, sättet han smyger sig in i scener på och bara dyker upp, rösten (lite anklagande; mycket Scofield-väsande), samt faktumet att Dexter faktiskt viskar tillbaka – känns lite väl mycket ”Katherine Heigl ligger med sin döda pojkvän Danny”-igt för att vara helt OK. Har man sluppit den traumatiserande säsongshalvan är det kanske mindre enerverande – vem vet.

Kjell: Sorry. Den vanliga sidan funkar ju ganska bra i iPhone, tycker jag. Läser RSS i Newsstand och då hoppar jag alltid vidare, dels för att se vem som skrivit (oftast kan man gissa, men inte alltid), dels — ganska ofta — för att kommentera.

Det här med att han råkar döda oskyldiga personer låter intressant. Jag återkommer!

Ja, både i fråga om en klassisk Dex-avrättning och en indirekt skuld för oskyldigas död, som han ”reflekterar” över.

Håller inte med om att det är den bästa säsongen. Visst har det hittills kommit några riktigt bra avsnitt (säsongsinledningen, thanksgiving och de två senaste), men i övrigt har det varit långsammare och lite dumt.

Serien har fördummats. Voice-overn och Harry ploppar upp med jämnan för att minsann förklara exakt vad som nu hände, som om tittaren plötsligt blivit korkad. Och om vi inte förstod vad Harry menade så ska Dexter också berätta för den korkade tittaren vad som sker.

Karaktärer har blivit platta. Rita har gått från en mångfacetterad och bräcklig människa till en extremt tråkig, jobbig och platt karaktär som är så förutsägbar så man vill spy. Varje scen med henne suger ut all energi ur mig. Dessutom är Julie Benz en rätt kass skådis.

Där författarna de föregående åren kunde kasta in trovärdiga twists efter ett par avsnitt och röra om i grytan så har man i år gått fram i snigelfart till Lundys mord och sedan igen i snigelfart till de senaste avsnitten.

Varje säsong har också haft en spänning som legat och grott i bakgrunden, i år var den obefintlig tills thanksgivning-avsnittet.

LaGuerta och Angel? Mindre intressant sidoplot får man leta efter de senaste åren.

Dock måste jag ändå säga att Lithgow är fantastisk, likaså är huvudstoryn dom driver säsongen framåt den bästa hittills i serien. Trinity är extremt intressant och varje scen med Dex och Trinity tillsammans är magisk.

Håller med som någon annan skrev också, de sista fem minutera nu senast var seriens bästa. Jag kunde knappt andas i en halvtimme efteråt.

Men hur kan man kritisera en säsong för avsaknaden av just det som uppfyller alla dom avsnitt man inte sett…? ”Dexter riskerar ingenting” Nä, visst.
Annars gillar jag att man så snyggt rundade av en massa spår i senaste avsnittet utan att det kändes krystat och flåsigt. Nu ligger fältet fritt för uppgörelsen Dexter-Arthur i finalen. Ingen polisjakt på ”rätt” Trinity. Ingen Christine. Inget LaGuerta-Batista-pjosk. Ingen fnurra på Rita-tråden. Bara en pur dom sjuka hjärnornas kamp i 50 minuter, ahhh! Åsså lite Deb-rotande i familjen förstås som teaser för femte säsongen. Det här blir riktigt trevligt ända in i mål ska ni se. :)

Kaveh: Rita har varit outhärdlig från allra första gång hon syntes i bild. En kliché av en svajig människa som aldrig är närvarande nånstans.
Det är därför Dexter ‘gillar’ henne, vilken normalt funtad kvinna hade f ö stått ut med psykotillvaron att vara gift med honom?

Molly: Men just eftersom Rita var svajigare och bräckligare i början; ensamstående yrkesarbetande småbarnsmorsa, märkt av relationen med low life-exet och med knepig morsa-relation, kunde man köpa att hon polade med en sån som Dexter som typ ”var snäll”. Nu när man låtit henne komma på fötter, vara harmonisk och ställa krav blir det svårare att fatta varför hon drar runt på Dexter och förlåter honom fem minuter efter varje kris. Det hade varit rimligare om hon var fortsatt väldigt skör och knepig men så har inte hennes karaktär utvecklats. Därför tycker jag deras relation blivit lite barlast i serien.

kjell har rätt: bästa säsongen sedan första. däremot håller jag med avclub.com i att trailern såväl som titeln avslöjade alltför mycket; det var ju Lithgows dräpande ”Hello, Dexter Morgan” som gjorde hela avsnittet. starkt oavsett.

Jag håller med om att Dexters voice-over och Harry är övertydliga, och några gånger har det dödat spänningen också när det växlar från tät musik och mystik till förklarande och pekpinnar.

Debbie var ingen favorit under första säsongerna, men nu är jag totalt såld tack vare Carpenter. Hennes scener är det klart bästa vid sidan av Dexter och Trinity. LaGuerta och Batista var intressanta karaktärer tidigare, men nu tycks allt handla om deras stillastående kontorsromans.

Ang Rita; jag tycker inte alls hon kommit på fötter och blivit harmonisk. Hon är ju helt borta, aldrig närvarande nånstans utan i ett parallellt universum. Vad som än händer omkring henne, sitter hon i sin reklamfilmsvärld, leende hemmafru-ig. Nöjd med att hennes snubbe ger grannen en smocka, nöjd med de löjligaste bortförklaringar på allt som kan tänkas störa idyllen. Rita är hon Fritzls fru i Österrike.

Molly//
”Rita är hon Fritzls fru i Österrike.”

Jag hade kunnat köpa det om det hade känts som om författarna gjort henne så med flit. Men det känns inte så. Det känns bara som om Rita verkligen är en platt semi-stepfordfru.

Dexter drogs till henne för att hon var jävligt tråkig. De kollade på TV och hade inte sex. Dexter gillade inte sex. Rita avskydde sex.

Rita var trots sin bräcklighet lite mer komplex och utmanande än vad hon är nu. Nu är hon platt som en pannkaka och bara där för att Dexter ska kunna jämföra sig med Trinity.

De flesta karaktärer i Dexter är rätt mångbottnade och nyanserade även om de innehar sina rätt tydliga roller. Därför faller Rita ur ramen lite.

But that’s just me…

Den klassiska repliken ”Hello Dexter Morgan”, får mig att rysa varje gång jag tänker på den. Satt som på nålar hela avsnittet. Dottern som var lojal in till döden – även fast hon ryckte till när Debra nämnde ett annat namn som Trinity en annan bra scen.
Men hur ska Dexter kunna hålla i alla trådar? Ska bli spännande att se säsongsavslutningen.

När kommer en text om Men of a Certain Age?

efter ett par, tre avsnitt kanske?

andra mörkrets hjärta-referensen idag; såg tidigare ett avsnitt av losts tredje säsong där sawyer kallar locke just kurtz.

Kjell har rätt. Fjärde säsongen är lika stark som den första. Och till och med en av de starkaste fjärde säsonger jag sett i någon serie. Hur många fjärdesäsonger har känt så här nytänkande, nytändande? För övrigt grubblar jag fortfarande på en sak: Vad är det egentligen för sorts kött Dexter steker i vinjetten? Efter att ha uteslutit alla sorters bacon, kassler, skinka, så var jag ett tag inne på någon sorts fisk (tonfisk?) men inte heller det verkar sannolikt.

Intressant perspektiv, Den Svåra Fjärdesäsongen… Men nog kan man hävda att House hade en än mer nytänkande fjärdesäsong?

Jag som trodde att jag var klar med Dexter. När den första voiceovern kom tänkte jag »njae«, men nu får jag väl krypa till dumburken ändå. Fan.

Jag tyckte trucker-storyn i senaste avsnittet kändes som en väldig omväg, en skrivbordsidé.
Men så härligt det är att bli omvänd på nytt av en serie som svackat. Spänningen är närmast olidlig, och kanske även risken för att bli besviken?

jan: efter lite efterforskningar har jag kommit fram till att det verkar vara någon form av kassler(canadian bacon)-liknande rökt skinkstek Dexter tar till sina ägg på morgnarna.

Intressant inlägg och intressanta kommentarer.

Jag har kastats mellan att ha rysligt svårt för berättarröstens och pappans spöke och deras övertydliga löjlighet – man vill ju skrika ”ja, vi fattar” med mycket jämna mellanrum – och Kjells påpekande att det finns en bättre underbyggd anledning till delar av pappan/berättarrösten i den här säsongen.

Samtidigt har det detta bidragit till att skapa det (splittrade) psykologiska djupet hos karaktären som gör att de allra starkaste show-dont-tell-stunderna, som de fantastiska slutminutrarna i det senaste avsnittet, kan bli så ruggigt jälva bra: För att vi än bättre kan föreställa oss den avgrund som måste öppna sig i Dexter där och då, när alla identiteter är på väg att mötas i en. Då behöver vi inte längre berättarrösternas kommentarer för att förstå detta – men enbart på grund av att de har lett fram till och förberett just det här ögonblicket.

Där touchade du för övrigt ett annat starkt tema för säsongen, Hynek: Dexters uppspelthet över att pröva på att VARA ÄRLIG, hans lek med tanken på att avslöja ALLT för Rita, hur han använder sin psykopatmördarpersonlighet för att bli psykologiskt trovärdig inför Rita i hela den där ”vara ärliga mot varandra”-ruljangsen.

Lite lustigt hur Gradvall går in med full auktoritet och tillrättavisar de som anfört en annan åsikt med ett kort och koncist ”Kjell har rätt” istället för att komma med någon halvmesyr i stil med ”Jag håller med Kjell” som säkert skulle vara ett mer troligt ordval för många andra.

Joakim: Tack, men jag tror inte det är Canadian Bacon. Det är samma sak som kassler, åtminstone enligt bilder på Google. Dexter-köttet har en annan textur. Det faller lättare i sä och verkar inte rökt på samma sätt som kassler. Notera även hur det är förpackat i papper. Är detta någon slags Miami-specialitet? Kubanskt? Ingen som vet?

Jan: Internet verkar tro det är ”ham steak”: http://www.google.se/search?q=meat+dexter+intro

jan: skriv och fråga digital kitchen? för det är väll de som har gjort vinjetten?

Men nu då? Efter säsongsavslutningen, vad ska man säga? Sorgligt men inte helt oväntat iaf. Mycket som hänger löst också.

Shit, shit, shit, shit, shit…!

Ja, verkligen. Vilket knäckande bra slut. Bästa säsongen. Och vilket scenario inför nästa…

Ja. Djävlar vilken råsop i magen.

Shit indeed, det jag upprepade gånger har önskat ska inträffa och nu bara shit!

Mäktig avslutning på säsongen och fortsatt en av de klart mest intressanta dramaserierna på tv! Varje säsongsavslutning har dessutom hållit den bra balansen mellan att kunna fungera som ett slut för hela serien, men samtidigt lämna oss suktande efter en fortsättning.
Säsong fyra och fem bekräftades väl förvisso samtidigt, så frågan är ju hur de planerat att gå vidare efter den här vändningen.

Slutet, ja, oj! Det var banne mig gåshud, dels av obehag, dels av överraskning (nej jag såg det verkligen inte komma) och dels en gnutta välbehag…

Ska bli grymt spännande att se upplägget för nästa säsong.

Verkligen inte oväntat, skulle megapsykopaten Arthur bara ha låtit allt bero med ett handslag? Ett självklart avslut som sluter cirklar åt alla håll.

Jag kände det på mig i slutet av ep 11 att någon i Dexters familj skulle drabbas. Att det var Rita däremot kunde jag inte gissat. Det var länge sedan man låg ihopkurad med täcke till öronen, uppspärrande ögon och ett konstant ”Ohmygodohmygodohmygod”:ande.

Jahapp, då får man vänta i ca 9 månader innan nästa säsong då… lite mindre kul.

Nathalie, du sätter fingret på rätt ställe! Nio månader, då kan ett barn bli till innan man får se nästa säsong. Alldeles för lång tid.

Jag tyckte att slutet kom lite för hastigt. Inte oväntat men lite för oengagerat och för att vara Dexter lite för slappt skrivet. (Jag tänker på det missade telefonsamtalet, som krävdes för att få till slutet. Visst var Dexter sloppy under säsongen men inte så sloppy att han inte skulle ha koll på familjen i ett sådant utsatt läge!?) Dessutom ville jag få Se7en-känsla men hann knappt börja oroa mig (ni kanske gladdes, inte jag) förrän det var över. Kanske var det bara jag (som var seg)? Det har sina nackdelar att se fem avsnitt i sträck.

Vad roligt att ni stör er på Batista och Laguerta. Jag har gjort det i tre säsonger men inte nu. Jag har varit Jennifer Carpenter-fan sen första början, därmed inte sagt att jag inte retar mig på henne. Hon gör sin roll perfekt. När hon höll på att »gå isär« (bilden) så är skådespeleriet bland det bästa jag har sett. John Lithgow var precis så bra som jag hade förväntat mig.

Det lustigaste är att hela serien till så stor del består av karaktärer man (mer eller mindre) retar sig på. Vilka retar ni er _inte_ på? (Nu är jag sen till snacket här, men några rss-prenumeranter kanske vill skriva lite till?!)

Ironiskt nog har alla som jag har stört mig på slutat som kattmat i Golfströmmen.

Bortsett från Brian då, som jag nästan önskade kunde varit med lite längre, som i boken.

E11 överlägset bäst under S4, irriterade mig dock på alla klädbyten från E10-E12, bränna av 4 skjortor på en dag?

Jag som tidigare missat Dexter har bränt igenom säsong 1-4 under de senaste tre veckorna. Vilken resa! Visserligen har jag ont i huvudet efter kvällens 4 avsnitt på raken, men det var det värt. Och slutet, chocken! Det-här-får-väl-ändå-inte-vara-sant.. Det var länge sen jag blev så emotionellt störd av en säsongsavslutning. Och det är bra betyg!

Angående Bines fråga ovan: vem stör ni er INTE på?
Jag vill nog vända tillbaka frågan. Jag har lärt mig uppskatta de flesta karaktärerna – med ett undantag: QUINN! däremot.. Vad gör han med i serien?

Där de övriga i serien har utmejslade karaktärer, som i bästa fall är levande och sammansatta och sämsta fall i alla fall burleska eller ”sköna”, är Quinn som en bifigur som tar för mycket plats. Både utseendemässigt och till sättet är han en platt figur att hans blotta uppenbarelse väcker irritation.

Sebb: Men Quinns karaktär fick ju en putsning i säsong 4. Nu längtar jag till nästa säsong!

Jag tycker nog ändå att Quinns karaktär fortfarande i säsong 4 är förvånandsvärt anonym. Nästan så det känns som en berättarteknisk miss, för jag sitter hela tiden och väntar på att Quinn ska få ta på sig rollen som ”Snuten i Teamet som blir mördad” eller nåt sånt. Eller att han ska visa sig vara en bad guy. Han passar liksom inte in i persongalleriet.

Ja, ganska anonym är han. Jag hoppas att han är med i nästa säsong och blir så desperat som man har varit beredd på hela tiden. Dexter såg honom ju sno pengar, t.ex. Han har ju varit en viktig bifigur på det sättet, men visst, ganska platt ändå. Svårt att skriva teveserier.

Osäker på om länken blir bra men här är trailern för säsong 5 av Dexter. Jag verkar få rätt om Quinn.

http://m.youtube.com/#/watch?desktop_uri=http%3A%2F%2Fwww.youtube.com%2Fwatch%3Fv%3DCUbCMbW-BRE%26feature%3Dyoutube_gdata&feature=youtube_gdata&v=CUbCMbW-BRE&gl=SE