Weird Science
Har svenska filmskildringar av ett judiskt kulturarv blivit omöjliga?

2009-03-15  

Häromdagen såg jag om Susanne Biers familjekomedi (eller drama, välj själv) Freud flyttar hemifrån från 1991 med anledning av att den släpps på dvd om en vecka.

Tiden har inte varit helt snäll mot detta försök att blanda svenskt familjedrama à la Norén med Woody Allenska judeskämt. Det märks tydligt att det här är Biers debutfilm: i vissa scener ser man på skolfotouppställningen hur personregin gått ut på att säga »eeh, kan ni tränga ihop er lite där borta så ni får plats i bild«.

Och så pratas det alldeles förjävligt mycket. Det ska väl vara en judisk grej: att alla är pratiga och neurotiska och försöker täppa till sin osäkerhet med babblande. Vi fattar. Fast någon kunde förstås ha upplyst Bier att det på film går att lösa den saken på ett annat sätt än i verkligheten, och ändå få fram sitt budskap.

Men det finns ju en hel del där-och-då-humor i all pladdrighet: Stockholm 1990, rockklubben Delta i neonblått. Gunilla Röörs Angelique »Freud« Cohen ser ut som en seriefigur – eller som något från Queens It’s a kind of magic-omslag – när hon kliver in med sin överrock och klämmer sig fram till baren; det måste vara minst dubbla axelvaddar under trenchcoaten.

Och så Peter Anderssons oslagbara raggningsreplik till Freud efter att han har fått syn på hennes tandställning »mmm, postmodernt«. (Hela raggningssituationen är förresten rätt »postmodern«. Freud vill bli av med oskulden, den äldre erfarne Adrian vill inte ligga med henne – vilket i slutändan ter sig som en raggningsteknik rätt ur The Game).

För att inte tala om Philip Zandéns David – han ser i sin Musse pigg-tröja och löjliga lilla mustasch ut som om han skulle… ja, det här är väl dystraste i det hela: Zandén ser ut som om han skulle kunna hänga på Riche idag och utses till orakel på Rodeos modeblogg.

Men det jag framför allt tänkte på när jag såg Freud flyttar hemifrån, och som är dystert på riktigt, är att jag omöjligt kan föreställa mig att ett projekt av det här slaget skulle kunna passera alla instanser och bli långfilm idag. Om SVT stoppar Kobra för att de gör ett program om Israelisk kultur »utan att skildra andra sidan« så skulle nog en och annan finansiär och konsulent sätta mackan i halsen över det här upplägget:

Svensk familj med stark judisk identitet. En av döttrarna bor i Israel och är tungt religiös. (Det spelar mindre roll att hon senare i filmen kastar av sig peruken, röker braj och knullar med Peter Stormare). Den judiska identiteten och historien diskuteras hela tiden i relation till koncentrationslägren, till mammans (Ghita Norby) rädsla för att det ska hända igen och till ungarnas oförståelse inför denna rädsla. Och anar man inte att antikhandlaren Max (Pierre Fränckel) är lite, lite för girig för att det ska kännas riktigt höjt över alla misstankar?

Jag undrar om det över huvudtaget var någon som reflekterade över den här saken 1990? Då var det månne mer självklart att det judiska kunde vara en del av svenskheten. Hur ofta ser vi speglingar av denna värld i dagens populärkultur? Det är som om den inte längre fanns.

I skenet av den pågående debatten om tennismatcher och om eventuella debattörers grad av antisemitism (som efter torsdagens Debatt får anses ha lämnat all vett och sans och med benägen hjälp av Per Gahrton på ett sorgligt vis trätt in i pajasland) blir varje försök att skildra något judiskt på svensk film eller i svensk TV som att gå på krossat glas utan att skära upp fötterna till benet.

Jag har helt enkelt svårt att se att någon skulle låta det här manuset passera idag utan att mängden av »det judiska« skulle ha ifrågasatts, eller att någon annan hade tyckt att det skulle »sättas i ett sammanhang«.

Jag »vet« förstås inte att det är såhär, men kalla det för en kvalificerad gissning i skenet av den debatt som pågår. Kalla det för en kvalificerad gissning i skenet av hur allt mer valhänt man handskas med porträtteringen av svenskar med någon som helst annan kultur än majoritetssamhället. Rädslan för att trampa någon, vem som helst, på tårna börjar bli alarmerande stor.

Det andas självcensur och när den börjar äta sig in i ryggraden så bådar det inte gott för framtiden.

[2009-03-16 00:30]
Pär E

Skarpt iakttaget! Det judiska i Sverige har helt klart hamnat i en ny situation de senaste åren. Och jag vet inte om det beror så mycket på vad staten Israel gör…?
Positionen har förflyttats från en odiskutabel (möjligtvis något exotisk) plats inom majoritetskulturen (som ”Freud…” är ett fyndigt och underhållande exempel på) till någonting mer perifert och ifrågasatt och möjligen umbärligt. ”Vakna, Sverige!”, som dom hade sagt i ”Morgonsoffan”.

[2009-03-16 00:31]
Palmodovar

Det kom faktiskt en svensk film för typ fem år sedan, ”Livet i 8 bitar”, som utspelades i judisk miljö, med neurotisk mamma och hela paketet. Kolla in den om du har abstinens. Varför du nu har det, känns som ett större problem att miljön är skildrad så oerhört många gånger, framför allt i amerikansk film.
Apropå Debatt var det väl inte Per Gahrtons proudest moment, men Dilsa Demirbag Sten var värre. Hon ljög vid två tillfällen och blev påkommen. Sen talar hon till folk som om de vore barn.

[2009-03-16 00:42]
RvS

Ah, nu blev jag sugen på att se den filmen, men får väl vänta tills den kommer!

[2009-03-16 10:09]
Hynek

Det handlar inte lika mycket om att jag har abstinens efter filmer av det här slaget, som att jag undrar vad som har hänt med skildringarna. Att de inte bara är möjliga utan är allestädes närvarande i amerikansk film är väl tvärtom ett ännu större problem från en svensk horisont: varför kan vi inte ha oproblematiska filmer om svenska judar, eller för den delen om svenska somalier?
Som Pär E skriver så har positionen helt klart förflyttats i fallet med just judarna.
Jag kollade fö in premiärlistan på svenska filmer, sådär en fem år tillbaka. Glömde Livet i 8 bitar som ju kom 2002.

Om det är något jag har abs. efter så är det bra svenska snackiskomedier, typ Anges Jaoui. Det var väl det hållet Bier strävade åt.

(Och nej, Dilsa skötte sig inte så snyggt hon heller. Men det är nog Gahrtons slingrande och ryggradslösa beteende kring frågan om mörka krafter i de egna leden som stör mig mest. Och som anser är en alarmerande fråga – inte bara i Sverige utan i hela Europa. Inte så att jag tror att vi är på väg mot en antisemitism a la 30-tal, däremot att jag tycker vänstern har lite för lätt att liera sig med vem som helst om det gynnar deras syften. Mohammed Omar och Jan Myrdal är en obehaglig symbol för fel väg, om man säger så.

Och till skillnad från Dilsa, en högljudd svensk kulturskribent, är PG en politiker med internationella kopplingar efter 10 år som EU-parlamentariker. Och om det vill sig illa så ser det ut såhär i framtiden, enligt Gahrtons hemsida http://www.gahrton.dinstudio.se/: ”Jag är också sedan januari 2009 med i miljöpartiets arbetsgrupp för att förbereda ett gemensamt regeringsprogram för utrikes- och säkerhetspolitik…” Det är en obehaglig tanke.)

[2009-03-16 11:40]
Daniel

”Jag »vet« förstås inte att det är såhär, men kalla det för en kvalificerad gissning i skenet av den debatt som pågår.”

Ne, nej, nej… Inte du också. Såhär: Skildringar av judisk kultur har aldrig varit något vanligt inslag i svensk film, och judar i Sverige är så integrerade i samhället att de knappt är en minoritet ens. Jag minns det som otroligt udda när Freud flyttar hemifrån dök upp, liksom ”va, finns det judar i Sverige som har nån särskild stil, etnicitet eller vad man vill kalla det?”

I USA är judar en invandrargrupp, en etnisk minoritet med egen minoritetskultur. Folk i gemen har koll på vilka som är judar och inte. I Sverige har ju bara vissa judar som tycker såna grejer är viktigt (känner såna själv) och fanatiker som Ahmed Rami och Björn Björkqvist koll på tillhörigheten.

Antisemitism i Sverige är i stort sett (bortsett från vad vissa palestinier ropar i demonstrationståg) en ickefråga. Visst finns det judehatare, men de har knappast något inflytande på svensk film.

Dessutom – när frågan om antisemitism kommer upp handlar det oftast om Israel på ett eller annat sätt. Här tror jag Sverige skiljer sig en del från USA. ”Seinfeld” t ex baserades till stor del på judisk-amerikansk kultur, men tog inte upp Israel eller sionismen alls. Och varför skulle de? Det finns väl massor av judar som inte ställer upp på den statens politik.

Idén om en växande antisemitism i Sverige är en skapad idé som har ett direkt samband med det stöd för Israels angrepp på Gaza som tyvärr finns hos vissa svenskar. Jag tror det vore väldigt olyckligt om sammanblandningen mellan svenska judar (etnicitet) och stöd till staten Israels politik (åsikt) förstärktes ytterligare.

Per Gahrton liknar alltmer en lallande fåne, men att säga att Dilsa Demirbag-Sten inte skötte sig snyggt är ett fett understatement. Bara jämförelsen med kurderna i Turkiet borde diskvalificera henne i fortsättningen.

[2009-03-16 11:47]
Daniel

”Mohammed Omar och Jan Myrdal är en obehaglig symbol för fel väg, om man säger så.”

Mohamed Omar är inte vänster. Det räcker att läsa hans blogg för att inse att karln är radikalkonservativ av samma sort (förutom religionen) som Jonas de Geer. Och ser man på – de är gamla polare.

Häromveckan prisade Omar den gamle fascistideologen Julius Evola, och hamnar därmed i samma dårflygel som gänget kring nazi-bloggportalen Motpol. Otroligt komiskt att han hade nån form av kulturkred fram till Gazaattacken.

[2009-03-16 11:49]
Palmodovar

Hynek: Jag tyckte först att din text var ännu ett försök att stampa fram antisemitism där den inte riktigt finns, men nu förstår jag bättre vad du menar. Jag tror också att en uppdaterad Freud flyttar hemifrån vore svår att göra idag. Det kan ha att göra med att juden som kliché har förändrats. Från en närsynt, neurotisk Woody Allen-typ till en fradgatuggande hämnare ala Rorsach. Ingen av dem har såklart särskilt mycket med verkligheten att göra.
Den här krocken av klicheér illustreras bra i Philip Roths genombrottsroman Portnoys besvär från slutet av 60-talet. Där är huvudpersonen Nathan en mild New York-jude som på en resa i Israel träffar en kvinnlig judisk soldat. Efter att de ligger med varandra öser hon förakt över honom. (Jag citerar ur minnet) ”Du är en vek ghettojude. Det var såna som du som dog i Förintelsen.” (Portnoys besvär är skriven innan Förintelsen fick ett versalt F.)

[2009-03-16 12:02]
Thomas E

Eftersom Amerikanska/Svenska/Franska judar bara kan skildras som jättehärliga och fina om än neurotiska människor så finns det väl inte marknad för så många svenska filmer per decennier om just fina, härliga och neurotiska judiska familjer.

Den här antisemitism debatten blir bara konstigare och konstigare, det finns människor idag i Sverige som blir nekade bostäder och jobb på grund av sitt ursprung, men de är inte judar. Det finns människor som blir diskriminerade och till och med misshandlade när de klär sig i kläder som dikteras av deras tradition och/eller religion men det är inte judar. Det finns folk tigger på gatorna i Sverige eftersom det är bättre än att stanna kvar i de EU länder där de riskerar att mördas pga sin etniska tillhörighet men de är inte judar. Den rasism som ledde till pogromer och Auschwitz lever och har hälsan i Sverige och Europa men den riktas idag inte mot judar utan mot romer, araber , muslimer.

[2009-03-16 12:23]
Hynek

Daniel; Nu var det förstås Jan Myrdal jag avsåg med vänster. Och Mohammed kulturkredd kom sig i första hand av att han är en riktigt bra poet, men självfallet hade det också att göra med att han är muslim.

Att judar aldrig har varit en stor företeelse i svensk film är sant, men de har till skillnad från nu varit en företeelse i svensk film. Sedan är frågan om vad du menar med ”judar i Sverige är så integrerade i samhället att de knappt är en minoritet ens.” Självfallet finns dessa (att de inte syns särskilt mycket är väl kanske ännu ett problem?) och även om de skulle råka bestå av inte fler än tre familjer så är det ett rätt dåligt argument.

Och det där ”nej, nej inte du också”. Jag försöker inte, som Palmadovar så bra uttrycker det, stampa fram en antisemitism där den inte finns. Möjligen har svårigheten att göra en Freud… idag att göra med den uppdaterade klichén. Men jag tror inte det, jag tror att det delvis hänger ihop med det debattklimat vi har idag i frågan (sedan får folk kalla det för antisemitism eller vad de vill) men jag tror också att det hänger ihop med att hela frågan om att skildra svenskar av annat slag än etniska vita ”utan kultur” (här finns för kopplingar till Zarembas sista artikel i DN) som helhet har blivit oerhört mycket mer komplicerad.

Thomas E: För att man diskuterar frånvaron av en sak betyder inte att man inte tycker att det finns andra problem. Det är väl ett av de stora problemen med den här debatten, en enögdhet av sällan skådat slag. Jag diskuterar gång på annan frånvaron av bra invandrarbilder, bra bilder av svenskar med annat ursprung och annan hudfärg än den etniskt vita och ingen bryr sig. Men ställ en fråga om skildringen av judar och vips är situationen den omvända: folk som påstår att problemet egentligen är islamofobin. Det går faktiskt att hålla isär de begreppen och se båda som ett problem i dagens Europa.

[2009-03-16 12:26]
Hynek

Citerar mig själv ”Möjligen har svårigheten att göra en Freud… idag att göra med den uppdaterade klichén. Men jag tror inte det, jag tror att det delvis hänger ihop med det debattklimat vi har idag i frågan” . Fast jo, Palmadovar har nog rätt där: kanske inte ens den uppdaterade klychan så mycket som den osynliga representationen. För jag tror att det är den fradgatuggande hämnaren allt fler människor ser för sig, men det finns ju snart sagt inga representationer utanför amerikanska förintelsefilmer.

[2009-03-16 12:30]
Jacob

Kanske inte helt med saken att göra men: Rochelle Wrights avhandling om judar i svensk film och andra studier visar ju föga förvånande tydligt på antisemitiska inslag i svensk filmhistoria. När det kommer till svenska filmskildringar av ett judiskt kulturarv så har väl det så vitt jag kommer ihåg inte varit direkt frekvent förekommande. Judisk mystik (Fanny och Alexander) och möjligen ”den vandrande juden” (Beröringen samt Ormens ägg, som typiskt nog inte utspelar sig i Sverige) hos Ingmar Bergman, visst, men annars kommer jag (efter googlande) bara på Sofie och, ja, Kådisbellan post-Freud. Blir gärna påmind om fler exempel!
Men apropå Hyneks resonemang håller jag helt med om: ”varför kan vi inte ha oproblematiska filmer om svenska judar, eller för den delen om svenska somalier?”

[2009-03-16 12:45]
Kjell

Det vore ändå önskvärt om vi kunde enas om att debattnivån är skrämmande enögd och låg, och att den åtminstone är bestyckad med vissa antisemitiska komplikationer.

När jag vid ett par tillfällen tipsat om den israleiska dramaserien Be’tipul har jag omedelbart mötts av en ström hatiska eller upprörda kommentarer och mejl.

Vid ett tillfälle pratade jag om serien med en bekant, som svarade att han vägrar se den av politiska skäl, ”jag kan inte med något som är producerat av Israel”. Till saken hör att samme person följde den amerikanska HBO-kopian slaviskt…

[2009-03-16 13:12]
Hynek

jacob: ja, jag hade den boken i bakhuvudet. Det var ett par år sedan jag läste den (och hörde henne föreläsa på ABF-huset) men det vore intressant att föra hennes resonemang om kopplingen mellan samhället och filmernas innehåll vidare idag.
Nej, jag kan inte heller komma på någon film efter möjligen Livet i 8 bitar.

[2009-03-16 13:17]
Sverige värre än trettiotalets Tyskland « Badlands Hyena

[…] idag? frågar sig Per Gudmundson i SvD på sitt som vanligt nyanserade sätt och hänvisar till Weird Science där Hynek (i en kommentar) […]

[2009-03-16 13:22]
Daniel

”För jag tror att det är den fradgatuggande hämnaren allt fler människor ser för sig”

Menar du verkligen det? Jag har så svårt att just se det framför mig. Snarast så känns det för mig som är född på 70-talet som om det funnits en rädsla att ta i även positivs skildringar av en judisk särart, för att man kan komma nära klichéer som är för starkt förknippade med det antijudiska.

Skulle det till exempel gå att skildra en familj som Costanzas i Seinfeld (ja jag vet att de ska föreställa ”italienare”) i Sverige, men en tjatig mamma och en son som är sjukligt snål och beklagar sig ständigt? I USA är det en skrattspegel, här är jag rädd att SKMA skulle börja gapa högt.

[2009-03-16 13:32]
Hynek

Daniel: Jag tror, som jag skriver ovan, att det sedan ungefär 1990 har blivit allt svårare att göra film om svenskar som inte är etniska svenskar. Invandrare, mörkhyade, judar – you name it. Det har att göra med Sveriges valhänt skötta integration och det har att göra med synen på ”kultur” (se t ex den sista och sämsta delen av M Zarembas artikelserie om ”att bli svensk” i DN; sämst eftersom han där helt avfärdar strukturell rasism, bra eftersom han diskuterar frågan om kultur på ett utmärkt vis). Kolla själv vilka filmer vi fick i ämnet på 90-talet: romeo & julia-historier som 30 november (för övrig en plåga som drabbade hela den europeiska filmen när ”multikulturalism” skulle skildras; det var utopisk ”kärlek över gränser” eller dystopiskt gängvåld. Så jag tror att det å ena sidan hänger ihop med detta, men jag tror också att synen på det judiska har förändrats, i Sverige och internationellt med konsekvens att man som diu skriver nog är rädd för att ta tag i skildringar av det judiska, hur dessa än må se ut. Självcensuren som jag hänvisar till tror jag mer är en impuls – ”aj, aj, det här ämnet kan jag få skit för” – än en konstruerad och tydlig tanke.

[2009-03-16 14:34]
Daniel

Du har kanske rätt, även om jag som sagt knappt var medveten om att det fanns judar i Sverige under hela barndomen. Att Israel var skurkar fick vi lära oss från späd ålder, men att det skulle gå ut över några svenskar eller ännu värre att de skulle anses vara någon sorts femtekolonn var det inte tal om.

Jag tillbringade av olika anledningar som inga handlar om religion en sommar på ett judiskt sommarläger i USA när jag var nio. Det var naturligtvis en kulturkrock, men för mig handlade om att de andra killarna var bortskämda rikemansungar (det var såna priser för att skicka barn till lägret), inte att det skulle vara något speciellt judiskt med dem som jag upplevde som negativt. Jag kände ju igen drag från rika barn hemifrån.

Jag minns en krönika av någon av Aftonbladets ledarskribenter valrörelsen 1985 (ja, jag var odrägligt lillgammal) där Adelsohns presschef uttalar sig om att ”Ulf får ovanligt många brev med ‘judejävel’ just nu”. Min spontana reaktion var att varför i hela världen får han det? Hemma vid köksbordet var man mycket negativa till moderaterna och deras ordförande, men Adelsohns eventuella judiska härstamning var en total icke-fråga. Ingen tog någonsin upp den.

Frågan är om man skulle göra det om han lett partiet i dag? Jag har faktiskt svårt att tänka mig det. Ja, undantaget galningarna då.

Beträffande Maciej Zarembas artikelserie i DN så säger han en hel del klokt. Naturligtvis har han en liberal agenda som ställer till det, som du säger är han väldigt avvisande till strukturell rasism (det är också en hållning det är lätt att ha när man positionerar sig mot Massoud Kamali).

Det vettigaste han skriver är just om synen på Sverige som Normen. Svensk kultur är liksom inte kultur, utan Upplysningen i dess renaste form. Lite som i äldre tider när ”människa” på många språk var det ord folkgruppen använde för att beskriva sig själva, medan andra folk var barbarer.

För övrigt: Kjell skriver om reaktionerna när han tipsar om en israelisk serie. Förutom att det så klart är fåniga reaktioner så – nu glider du över i att prata om Israel. Om attityder till Israel. Men Hynek pratade ju om filmer om judar i Sverige. Vilket borde vara en annan sak, förutom för sionister och antisemiter.

[2009-03-16 14:37]
r

Att skildringen av judar i sverige inte är mer förekommande är inte så konstigt då det handlar om en väldigt liten grupp. Varför inte efterfråga skildringar av ortodoxa , eller katoliker? Även de finns. Jag är rätt glad att vi slipper fler skildringar av mustiga judiska kulturborgare med neuroser. Woody Allen har fyllt den kvoten rätt bra. Det kanske skulle funka ur en annan synvinkel. Om vi nu ens har ett behov av att ”skildra judisk identitet”, i sverige.

[2009-03-16 14:38]
Hynek

Daniel: ”Det vettigaste han skriver är just om synen på Sverige som Normen. Svensk kultur är liksom inte kultur, utan Upplysningen i dess renaste form. Lite som i äldre tider när ‚Äúmänniska√¢‚Ǩ¬ù på många språk var det ord folkgruppen använde för att beskriva sig själva, medan andra folk var barbarer.”
Ja, liksom en hel del annat i artikelserien var just det väldigt bra.

[2009-03-16 14:41]
Hynek

r: kanske dags att återvända till ursprungstexten? Jag utgår nämligen ifrån en film som faktiskt har gjorts och frågar mig om den skulle kunna göras idag. Var det mindre befängt att göra en film om judisk identitet 1991 – eller borde filmen kanske inte ha gjorts alls?

[2009-03-16 14:41]
r

Sedan är ju judendomen svår rent politiskt. Även om klimatet förbättrats på senare år, och öppnat upp för en viss kritik av israel och den rasistiska och nationalistiska sionismen, så hänger ett kvävande tabu av ”oantastlighet” fortfarande över judendomen. Så har det varit i många år, och det är inte borta än. Israelkritiken tex avfärdas fortfarande som rättshaveristisk. Då är det ju en enkel väg att gå att skildra judar som excentriska knasiga storfamiljer med woody allen-neuroser.

[2009-03-16 14:44]
Molly

Jamen skillnaden mellan Sverige och USA är ju framförallt att USA är ett gigantiskt land med miljoner människor från jordens alla hörn medan Sverige är en lilleputtnation med väldigt få människor från div folkgrupp. Man borde ju hellre jämföra med .. ja vad? Kanada? Australien? Irland?

Som sydeuropé är jag van vid att aldrig synas på film, tv mm, förutom ‘exotiskt’ inslag i kassa deckarserier, skillnad mot (återigen) amerikansk tv där minoriteter som judar, latinos, greker, italienare m fl är med mycket mer på lika villkor.

[2009-03-16 15:11]
stettiner

För filmintresserade:

British film director Ken Loach says that a rise in anti-Semitism in Europe since the Gaza crisis is ”not surprising and understandable”.

[2009-03-16 15:14]
r

Sedan har ju vissa en grundläggande, nästan handikappande oförmåga att skilja på israelkritik och kritik mot sionismen med ”antisemitism”. Fast den diskussionen är inte detta rätt plats för.

[2009-03-16 15:32]
Kjell

r: Den handikappande förmågan finns dock inte minst hos svensk vänster.

Daniel: Det jag tar upp ang. Be’tipul påvisar skälet till det som Hynek skriver om.

stettiner: Ett rätt vidrigt uttalande av Loach, men han medger åtminstone att israelkritik och antisemitism inte alls är så lätt att hålla isär. Vare sig på höger- eller vänsterkanten.

[2009-03-16 16:12]
Nils

Herregud Hynek. Du vet inte att det är så men gör en ”kvalificerad gissning”, du kallar Garthon för pajas men nämner inte med ett ord Demirbags eller Gudmundssons stollerier (och blir snabbt länkad till av den senare som lägger din artikel till sin bevishög över antisemitismens frammarsch).

Det är inte så att du drar lite för höga växlar på den hysteriska debatten som pågår just nu (och som du ironiskt nog bidrar till tack vare Gudmundssons påpasslighet)?

[2009-03-16 16:21]
Kjell

Har raderat ett inlägg.

Sorry, Jonas, du får köra din nazipropaganda på din egen vidriga hemsida.

[2009-03-16 16:26]
Hynek

Nils: jag anser mig sitta i en ganska så bra position för att göra kvalificerade gissningar om svensk film och dess skildringar av andra svenskar än de etniskt vita. Dels för att jag skriver en avhandling som berör detta, dels för att jag ser all svensk film som görs – och har sett den mesta svenska filmen som har gjorts de senaste decennierna.
Mitt påstående är helt enkelt en ärlighetsdeklaration: ingen kan väl veta det jag skriver, men man kan ställa sig frågan på en botten av kvalificerad kunskap: Ingen kan veta om en film som Freud flyttar hemifrån skulle kunna göras idag – men den görs inte och inget liknande har gjorts på flera år. Och ja, jag har en känsla av att den debatt som du kallar för hysterisk har ett finger med i spelet, men att det nog har pågått längre än den nuvarande debatten.

Angående Debatt så nämner jag Gahrton för att han var den som dels betedde sig mest osympatiskt och oprofessionellt i programmet. Och för att jag verkligen tycker att han och Ohly och många andra har en stark skyldighet att ta avstånd från det som sker på de här demonstrationerna, annars kommer den svenska vänstern att splittras än mer och än mer tröstlöst. Som född i ett socialistisk paradis är jag redan rejält trött på deras oförmåga att rensa upp i sin historias trädgårdsland, och de nya sängkamraterna gör inte saken roligare.
Men det har också att göra med att jag är lite mer insatt i de lögner G for med och i att hans slingrande är så jävla pinsamt – ”entusiastiska ungdomar” – än i de lögner som Dilsa Demirbag Sten skall ha farit med. När det gäller Gudmundson händer det sällan att hans och mina åsikter överlappar – men jag tycker att han dels skötte sig bra, dels fick ta emot rätt mycket osaklig kritik. Som när den kvinnliga vänsterpartisten (har glömt hennes namn) anklagade honom för att inte skriva om/ bry sig om nazister eller antirasism i övrigt. Jag såg helt enkelt inte att han var särskilt stollig i programmet, men du får gärna peka ut om jag missade något.

[2009-03-16 16:30]
Hynek

”…av andra svenskar än de etniskt vita.” Eller för den delen vita, men med en annan kultur än majoritetssamhällets.

[2009-03-16 17:34]
Hurriya

Finns det ngn som helst belägg för dessa spekulationer? har produktionen av spelfilm om judiskt familjeliv i Sverige någonsin kritiserats av någon i svensk samhälls/kulturdebatt?

när sist såg du en spelfilm om somaliskt familjeliv i Sverige, producerad utifrån ett svensk-somaliskt perspektiv? Judarna är en minoritet i Sverige, men den judiska befolkningen är knappast osynliggjorda i filmvärlden i jämförelse med andra minoriteter. Hade vi haft Bollywood i Sverige, med flera filmpremiärer om dagen hade man kunnat kräva att x% av alla filmer borde handla om minoriteter, men nu produceras ju inte särskilt mkt svensk spelfilm överhuvudtaget.

Och i den mån filmer produceras om invandrare sker det alltsom oftast utifrån frågeställningar som majoritetssamhället upplever som relevanta. En skådespelarska med bakgrund i Mellanöstern får vänja sig vid att spela hedersoffer, det är den rollen som filmproducenterna vill se henne i, det är den bilden av invandrarkvinnor publiken antas vilja se.

[2009-03-16 17:44]
fredrik

Med risk för att låta som en antisemit, men som jag minns var ”Freud flyttar hemifrån” en rätt tråkig film.

[2009-03-16 18:07]
SHORTY THE PRESIDENT - HIGH RANKING (1978)

Tänk om någon skulle öppna en inredningsbutik på söder som heter ”Kosher” – skulle det funka i dagens läge? Nä just det, skulle väl komma nån joksta bwoy och slänga in en tegelsten.

[2009-03-16 18:28]
r

Tvärtom. Det är new yorkt-hip med kosher. Det är kulturborgerlig statusmarkör att vara jude.

[2009-03-16 18:33]
r

Kjell, du menar med andra ord att ”svensk vänster” utövar ”antisemitism”? Det tycker jag är lite ohederligt av dig att insinuera, vilket känns lite olikt dig, men jag antar att det är nån släktgrej (det brukar ju vara det när du blir sådär irrationell).

För övrigt hade den här diskussionen varit intressant och hållit sig till det faktiska ämnet film, om bara Hynek kunnat låta bli partipolitiska tasksparkar om ”pajasar” i sin text. Visserligen är judendom svår att särskilja från israelfrågan, men det hade ju underlättat utan så tydliga ställningstaganden.

[2009-03-16 19:02]
Henrik D. Ragnevi

Mig veterligen kan jag inte minnas när senast det gjordes en svensk film där huvudpersonen hade ADHD eller Asperger. Naturligtvis är ointresset att skildra denna grupp på film uttryck för en utbredd fascism som finns i landet.
Jag kan inte ens komma på när senast en film där någon med paranoid schizofreni spelades in i Sverige. Detta måste vara en riktigt utsatt och förföljd grupp i samhället sett till detta.
I Svensk film så prioriterar man bara grupperna med depression eller ångestproblematik som alltid lyfts fram.

[2009-03-16 19:08]
Hynek

r: ”För övrigt hade den här diskussionen varit intressant och hållit sig till det faktiska ämnet film, om bara Hynek kunnat låta bli partipolitiska tasksparkar om ‚Äúpajasar√¢‚Ǩ¬ù i sin text.” Nåja, det stod ju inom parentes, så det är väl något överkänsligt att tycka att texten inte håller sig till det faktiska ämnet film. Och det är definitivt inte ett partipolitiskt påhopp, jag sympatiserar med MP men inte med Gahrton.

Torsten: Inte för att jag tar det för särskilt otroligt, men på vilket sätt framgick det i själva programmet att hon ljög? Det måste jag i sådana fall ha missat.

[2009-03-16 19:21]
Kjell

r: Du anklagar mig för ohederlighet och irrationalitet?

Jag bara konstaterade att delar av svensk vänster har ett antisemitiskt problem, vilket ju inte bara är något högerdebattörer fört fram utan även ett stort antal företrädare för just svensk vänster. Se exempelvis uppropet i Sydsvenskan häromveckan.

Du, däremot, börjar raljera över min släkt och mitt engagemang för barn som drabbas av samhällets inbilska okunnighet om neuropsykiatriska funktionshinder?

Vem är ohederlig och irrationell..?

[2009-03-16 19:22]
Kjell

fredrik: Freud var inte bara tråkig, den var riktigt jävla genomusel!

[2009-03-16 19:34]
r

”Jag bara konstaterade att delar av svensk vänster har ett antisemitiskt problem, vilket ju inte bara är något högerdebattörer fört fram utan även ett stort antal företrädare för just svensk vänster. Se exempelvis uppropet i Sydsvenskan häromveckan.”

SVAR: Det är här jag finner irrationaliteten. Jag antar att du finner kritik mot israel och motstånd mot sionismen som liktydigt med antisemitism. Det är irrationellt. Så vänstern har haft ett ”antisemitiskt” upprop i sydsvenskan? Märkligt. Såvitt jag vet förekommer ingen antisemitism annat än bland alienerade tokstollar idag. Det finns ingen ”antisemitisk” rörelse att relativisera. Araber är ju som vi alla vet ”de nya judarna”. Samma stämningar som 1938 riktades mot judarna, fast idag mot moskeer. Detta hat har dock inget lämpligt namn. ”Antisemitism” förekommer _enbart_, i väst, som ett okvädingsord på ”felaktiga” ståndpunkter som kritik mot sionismen. Detta är naturligtvis mycket ohederligt. Men nog sagt om den saken, här.

[2009-03-16 20:17]
Kjell

r: Nu travar du missförstånden ovanpå varandra. Uppropet i Sydsvenskan var författat och undertecknat av en rad företrädare för svensk vänster, som vände sig EMOT antisemitismen inom andra, stora, delar av svensk vänster:

http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article418412/quotTa-antisemitismen-pa-allvar-Ohlyquot.html

Men de är ju inte ensamma – till och med Hizbollah-kramaren Andreas Malm har skrivit upprörda debattinlägg om antisemitism inom svensk vänster, i t ex tidningen Arbetaren.

[2009-03-16 20:24]
Hynek

Torsten: Jag såg både konversationen och klippet, och jag har faktiskt läst artikeln i fråga. Jag tycker inte att Dilsa Demirbag Sten direkt ljuger i det fallet, däremot lägger Salam Abu-Iseifan saken fint tillrätta i efterhand. Hon ville från början inte titta på personen i fråga, det gör hon ju klart själv och varje observant person ser att hon först inte gör det. Han är, som han själv påpekade, svensk jude och har ingenting med Israel att göra. Ändå påpekar du att han ”försvarar slaktandet av hennes släkt”. Det är rätt grovt och det är ännu grövre som vi – tittarna – i det läget vet en enda sak om honom: att han har en davidstjärna om halsen. Det hör definitivt till god debattsed att låta personen komma till tals innan man säger att man ”vet vad han har för åsikter” (det framkommer först senare att hon har debatterat med honom tidigare, men det kanske var för jävla svårt att hänga med?).

Däremot så tycker jag att det är intressant att Dilsa har så svårt att byta ståndpunkt eller ta in andra åsikter. Det kanske är svårt att göra under ett programs gång, men förstod jag saken rätt så åker Salam runt i skolor, alltid tillsammans med en person av judisk härkomst, och diskuterar dessa frågor. Innan Dilsa börjar dra på antisemitismväxlarna så kunde det vara något att ha i bakhuvudet.
Men i alla fall, ledsen, av klippet och inslaget att döma så skulle jag inte kalla det hon gör för att ljuga – och definitivt inte i jämförelse med PGs blånekande om Radio Islam.

[2009-03-16 20:27]
r

Angående kategoriskt avfärdamde. Är det möjligt, anser någon av er, att något av värde någon gång kan ha framförts med radio islam som forum? Eller ”är” det bara så att allt som kan kopplas till Radio Islam är liktydigt med blint ”judehat”?

[2009-03-16 20:36]
Kjell

r: Med förlov sagt, nu låter du som dem som tycker att Mussolini och Hitler ”trots allt” byggde fina motorvägar. Det rena judehatet var ju drivkraften bakom hela Radio Islam, varför också såväl Ahmed Rami som David Janzon dömdes till fängelse för hets mot folkgrupp. Känner du ens till Radio Islams ökända namnindexering, där inte bara alla kända svenska judar registrerades utan även alla som uttalat sig det minsta fördelaktigt om någonting judiskt?

[2009-03-16 20:53]
Hynek

Jag som precis skulle dra motorvägsjämförelsen. R: Men hey, varför tittar du inte in på hemsidan, bakom alla rubriker om det judiska världsherraväldet kanske du hittar något helt fantastiskt. Men jag skulle inte hålla andan.

Torsten; men faktum kvarstår att hon först och främst vägrade att titta på den person hon var inbjuden att debattera med. För en tittare som inte kände till det som Salam påstår i efterhand så är det lätt att tro att det har att göra med att han är jude. Poängen, återigen, är att vi till en början inte känner till bakgrunden. Jag tycker, oavsett vad Salam säger sen, att det är ett obehagligt klipp och det ligger i summan av att hon först vägrar se på honom, att han har en davidsstjärna runt halsen och att hon säger sig veta vad han kommer att tycka.
Och problemet är att det fortfarande inte på något vis är bevisat att Dilsa ljuger för att Salam påstår det ena eller det andra. För att återgå till min ursprungspoäng: ingenstans i programmet tycker jag att det bevisas att Dilsa ljuger. Däremot tycks hon inte vara särskilt öppen för att tro på salam – och det kanske hon har svårt att göra efter klippet? Vad vet jag.

Hur som det var en riktigt dåligt episod av ett redan uselt program. JJ blandade bort och ihop korten och tycktes njuta av den upphetsade stämningen.

[2009-03-16 20:54]
Hynek

Torsten: ?

[2009-03-16 21:06]
Henrik

Vad vi inte ska glömma är att judar är en av riksdagen beslutad nationell minoritet:

”Minoritetspolitiken omfattar frågor om skydd och stöd för de nationella minoriteterna och de historiska minoritetsspråken och syftar till att stärka de nationella minoriteterna och ge det stöd som krävs för att deras språk ska hållas levande. De nationella minoriteternas språk och kultur är en del av vårt gemensamma svenska kulturarv. Att stärka skyddet av de nationella minoriteterna är en del av Sveriges arbete med att värna om de mänskliga rättigheterna.”

Den judiska kulturen är därmed erkänd som svensk och har en, tillsammans med de andra erkända minoritetsgrupperna romer, samer, som även är ett urfolk, sverigefinnar och tornedalingar, särställning i sin rätt till stöd. För denna grupp bedriver de facto Sverige en mångkulturell politik. Invandrare får, till skillnad från nationella minoriteter faktiskt vara beredda att anpassa sig.

Det är därmed inte mer än rätt att judar synliggörs mer i svenskt kulturliv.

[2009-03-16 21:37]
Phoebe C

Haha, så det är antisemitiskt att underlåta att titta på en människa? Om jag sammanfogar Hynek med en islamsk böneutropare–hur länge måste han lyssna innan vi kan dra slutsatsen att han inte är islamofob? Marigt …

[2009-03-16 21:49]
Phoebe C

Ja, debatten är på låg nivå. Vad beror det på? Kanske för att de som sätter agendan hellre diskuterar förvirrade gubbar som jinge och Garthon än massmord i Gaza.

Förresten var det här den märkligaste text jag läst på länge. Hynek känner på sig att ovan nämnda skitfilm skulle få svårt att göras idag och tycker att ”det andas självcensur”. Herregud.

[2009-03-16 22:08]
Phoebe C

Hej, jag heter Hynek. Jag har en känsla av att Reine och Mimmi i fjällen skulle få svårt att bli långfilm idag. Möjligen beror detta på att rysshotet idag blivit allt mer påtagligt. Jag vet förstås inte, kalla det en gissning … nej förresten … en KVALIFICERAD gissning, men jag tror att bilden av den oförarglige ryssen i en så pass komisk kontext helt enkelt inte skulle ha möjlighet att passera alla instanser.
Det andas självcensur och när den börjar äta sig in i ryggraden (ifrån bukspottskörteln) så bådar det inte gott.

[2009-03-16 22:16]
David

Ja, detta är weird science all time worst! Vad fan vill du egentligen säga Hynek? Att judar är diskriminerade inom nöjes/film-industrin? Att det finns för få skildringar av judiskheten i den anglo-saxiska filmtraditionen?

[2009-03-16 22:42]
Kjell

David, ta det lugnt. Du har missförstått texten alldeles, att döma av dina förslag till tolkningar.

[2009-03-16 22:46]
Thomas R

Jag vill gärna ha fler bevis på att det inom stora delar av vänstern finns antisemitism. Vilka är det som står för detta judehat och vad har de sagt?
Tidigare kunde man som vänsteranhängare bli beskylld för att vara stalinist hur mycket sosse ligth man än var. Jag börjar misstänka att det här stämplandet av vänstern som antisemitisk är en ny form av nedsvärtande.

[2009-03-16 22:53]
Hynek

Thomas R: Charlotte Wiberg gör på sin blogg utmärkta genomgångar i den frågan. Om du är intresserad så hittar du mängder av information där.
http://kamfertext.blogspot.com/

[2009-03-16 23:30]
Thomas R

Tack, Hynek! Ska kolla upp sidan!

[2009-03-16 23:39]
Kjell

Inlägg som bara staplar invektiv och inte tillför debatten något nytt och/eller seriöst tar jag bort nu.

[2009-03-16 23:47]
Kjell

Torsten, merparten av dina inlägg står kvar, inkl. de ”hårdaste” då du fortfarande tog dig framåt i din argumentation. Men du har skrivit ca 5 500 tecken här om Dilsa nu, så det kan ju räcka.

[2009-03-16 23:49]
Phoebe C

Men jösses. Kjell går loss med saxen igen på sitt godtyckliga och ohederliga sätt. Torsten konstaterade vad alla redan läskunniga visste – att Dilsa är dum i huvet. Hans invektiv var inte värre än de Kjell använder när han skriver om antroposofer.

Det andas censur och när den börjar äta sig in i ryggraden så bådar det inte gott för framtiden.

[2009-03-16 23:58]
Kjell

Torsten: Jyllands två övriga inlägg var djupt osmakliga. Visst hade hans/hennes tredje kunnat stå kvar, men du har ju citerat det nu i sin helhet, för alla och envar att läsa och njuta av.

Phoebe, jag har alltid gillat dig som kommentarskribent här, inte minst för att du är hård och obeveklig och ofta jävligt skärpt. Men att kalla någon ”dum i huvet” på det sätt du gör är inget jag vill acceptera. Dilsa har t ex haft mer ryggrad än någon annan kulturskribent i Sverige när det gäller hedersmordsdebatten. Och även när man har djupt skilda åsikter måste man åtminstone kunna försöka hålla isär sak och person på ett LITE mer finessrikt sätt.

Det måste gå att bemöta en lugnt resonerande text som Hyneks här ovan utan att bli så bananas att man sänker sig till förolämpningar.

[2009-03-16 23:59]
Jacob

Om någon till äventyrs är intresserad av mer än Debatt-parentesen i Hyneks ursprungstext, förslagsvis dess huvudspår (det vill säga att man i svensk film/tv ”allt mer valhänt [] handskas med porträtteringen av svenskar med någon som helst annan kultur än majoritetssamhället. Rädslan för att trampa någon, vem som helst, på tårna börjar bli alarmerande stor.”), måste jag lite skamlöst tipsa om diskussionen Nyfiken vit, om bilder av etnicitet och hudfärg i svensk film, där bland andra Hynek medverkar: http://www.flm.nu/FLMnyfikenvit.pdf

[2009-03-17 00:03]
r

hyneks text var visserligen lugn, otydlig och med en mängd halvt uttalade politiska ställningstaganden. Resonerande? Ja om vad kan ju diskuteras. Att du sedan går in i debatten, stämplar kommentarerna som hysteriska, ”antisemitiska” och dessutom stämplar ”vänstern” som grogrund för antisemitism för såklart inte debattklimatet bättre.

[2009-03-17 00:06]
Jylland

Haha.. Kjell, du är en ynkling. Censurerar folks åsikter som går isär med dina egna i en bloggdebatt som avhandlar självcensur. Osmakligt.

[2009-03-17 00:07]
Kjell

Torsten, du har rätt i att en ”sax” bör skötas bättre än jag gjort här, jag ber om ursäkt. Det är också därför vi normalt inte har någon sax. Men nu när Jacob fört tillbaka diskussionen till huvudämnet hoppas jag vi kan lämna påhoppen på Dilsa. Jylland, jag ber även dig om ursäkt för en klumpigt hållen ”sax”. Klistra du in dina inlägg igen, om du vill, så låter jag dem stå kvar.

[2009-03-17 00:10]
Jylland

Kjell tack för din ursäkt, men det är ok. Jag fattar galoppen och låter mina inlägg förbli censurerade.

[2009-03-17 00:13]
Kjell

Jylland, för sista gången: om du läser här ovan så ser du tjogvis med inlägg och tiotusentals tecken som ”går isär” med mina åsikter. Men de är i alla fall argumenterande och handlar om ett sakämne.

r: Ja, flera kommentarer har sannerligen varit hysteriska. Men jag har inte stämplat någon som ”antisemitisk”, det jag skrev handlade om Radio Islam samt den interndebatt inom vänstern som uppstått kring Jinge osv.

[2009-03-17 00:14]
Phoebe C

Tja, förolämpningar har varit en naturlig del av samtal i minst 2500 år och kommer förhoppningsvis fortsätta att vara det. Ska jag tolka det som att du gillar en hård och obeveklig ton, förutom när det är fråga om människor som du gillar?
Sak och person? Ja det är i det här fallet samma sak.

[2009-03-17 00:22]
Kjell

Phoebe, kanske är det så, till viss del: Dilsa får så mycket skit på andra håll att jag gärna slipper upplåta mitt eget forum för ännu mer. Men, märk väl: i denna kommentartråd kan man nu läsa 15 000 tecken text om Dilsa från Dilsa-hatare. Det jag tog bort på slutet var när det bara blev för mycket, när allt redan skrivits flera gånger om och det till slut bara blev ytterligare några trötta ”dum i huvet” och ”komplett idiot” kvar.

Som du mycket väl vet uppskattar jag förolämpningen som en del av en polemik – men som solitär är den meningslös.

[2009-03-17 00:51]
Phoebe C

Aja, du får sköta ditt forum hur du vill. Ett tips bara: om du vill att folk ska kommentera så gör du nog bäst i att stipulera vissa regler för moderering, eller inte moderera alls. Jag är nog färdig här (men om Hynek fortsätter att producera dylika alster kanske jag inte kan hålla mig). Ni kan finna mig i ölhallen med Torsten.

[2009-03-17 01:07]
Kjell

Nej, jag fortsätter på det inslagna spåret: jag modererar, i 499 av 500 trådar, inte alls. Det fungerar alldeles utmärkt. I genomsnitt en enda gång per år har det spårat ur en smula, och då har det funkat fint att slinta lite med en trubbig sax.

[2009-03-17 01:40]
fredrik

Passade på att läsa om Hyneks text. Tycker han varit senaste årets i särklass bästa WS-krönikör (sorry Kjell). Men oavsett lugnt resonerande ton: här har vår Hynek kokat soppa på en spik, och detta tillsammans med en slutkläm där han tar i så brallorna spricker. Räds inte att minoriteterna kvävs, frukta hellre att de faktiskt tar plats på duken, fast i regi av Måns ”Rickard Hobert” Herngren och Hannes ”Colin Nutley” Holm med ”igenkänningsfaktor”.

[2009-03-17 02:15]
Martin J.

Hynek är alltid som bäst när han skriver på WS, klart bättre än i de för korta SVD texterna! Men Kjell är fortfarande oslagbar, när ska du (eller någon annan) skriva om Breaking Bad? Har sett 3 avsnitt nu, det är ju t.o.m bättre än första säsongen. Nervigt som fan. Vill också gärna läsa om Castle, ni är väl Nathan Fillion-fans, hur kan ni låta den passera obemärkt?

[2009-03-17 10:39]
Kjell

Martin, tror tyvärr inte att någon av oss har sett, eller ens har koll på, Castle. Såg bara att den fick dålig kritik. Vågar inte utlova något där. Breaking Bad kommer vi självklart att skriva om. Vem, när, vad och hur får vi se…

[2009-03-17 10:53]
Flemming Hummer

Vad gäller Debatt, tycker jag det märkliga var att de judar som var inbjudna till det första programmet angående Gaza, gav sitt stöd till själva attacken emot Gaza – alla utom en av de som fick komma till tals, om jag minns rätt. Detta är knappast representativt för folk av judisk härkomst i Sverige. Att Josefsson sedan använder bildmaterial ifrån detta program för att anklaga folk för att ha fördomar kändes tragikomiskt.

Angående vänstern och antisemitismen, finns det undersökningar på detta, for what they are worth, den senaste jag känner till är:
http://intolerans.levandehistoria.se/article/article_docs/rapport.pdf
och den visar på att antisemitismen är mindre utbredd i traditionell vänster än höger. Detta innebär dock inte att vänstern inte skall diskutera och motarbeta anti-semitism i de egna leden.

[2009-03-17 12:12]
DP

Är det inte ganska uppenbart att antisemitismen knappast är särskilt utbredd varken inom den traditionella svenska vänstern eller högern? Att vi ser rapporter om att antisemitismen är på kraftig framfart i Sverige beror naturligtvis på en snabbt ökande population av arabiskt ursprung som tar med sig sina fördomar från hemländer där man inte har gjort upp med antisemitismen så som Europas länder har tvingats göra efter andra världskriget utan tvärtom så har nidbilderna av judarna varit en naturlig del av deras hemländers inhemska propaganda.

[2009-03-17 15:50]
Svenska medier om överdrifterna om Gaza « FRED I MELLAN√É–STERN

[…] Weird Science, Israelnyheter, MXp, IiS, Campaign Dossier, 2, Al […]

[2009-03-17 16:14]
Daniel

”förstod jag saken rätt så åker Salam runt i skolor, alltid tillsammans med en person av judisk härkomst, och diskuterar dessa frågor. Innan Dilsa börjar dra på antisemitismväxlarna så kunde det vara något att ha i bakhuvudet.”

Fast det skiter nog Dilsa egentligen i. Det här med antisemitism känns mest som ett tillhygge att slå i huvudet på hennes två egentliga hatobjekt: Vänstern och muslimer.

[2009-03-17 19:12]
Kjell

Dilsa känner – och umgås och är släkt med – lite för många muslimer för att din tes ska bära vatten, Daniel. Men hon har en insyn i, och kunskap om, en betongpatriarkalisk kultur i en del muslimska länder som systematiskt skördar kvinnliga dödsoffer även i Sverige. Länge var hon en av ytterst få som skrev om detta på svenska, annars så förment relativiserande, debatt- och kultursidor. Där fanns ett genomäkta och betydande engagemang som ingen av hennes köksbordskacklande anonyma bloggkommentarbelackare kan uppbåda.

[2009-03-17 19:19]
Vilgot T

Vänstern och muslimer.
Högern och kristna.
Judar och… judar.

[2009-03-17 20:27]
Kåre

‚Äúförstod jag saken rätt så åker Salam runt i skolor, alltid tillsammans med en person av judisk härkomst, och diskuterar dessa frågor. Innan Dilsa börjar dra på antisemitismväxlarna så kunde det vara något att ha i bakhuvudet.√¢‚Ǩ¬ù

Salam åker runt med en jude från organisationen ”Judar för israelisk palestinsk fred” (JIPF). En organisation som flera gånger försvarat antisemitism (ex: tidskriften Mana). JIPF och Salam berättar för alla att problemet inte är judarna utan sionisterna. Problemet är bara att alla judar utom JIPF-judarna stödjer en israelisk stat och är därmed ”sionister”.

[2009-03-17 20:30]
r

Varför sionister inom citationstecken? Du menar förstås att kritiken mot den nationalistiska sioniströrelsen är liktydig med antisemitism?

[2009-03-17 21:50]
Jonas Franksson

Eftersom frågan har varit uppe i en annan tråd på denna sida, eftersom frågan har långsökta kopplingar till ämnet i denna tråd och eftersom jag har gått med i Kjells kampanj för mer artiklar med funktionshinde perspektiv på Weirdscience. Så länkar jag till min artikel idag på newsmill.
http://www.newsmill.se/artikel/2009/03/17/har-vi-handikappade-inget-liv

[2009-03-18 09:03]
Hodden

Hu vilken låg nivå det var på en del av kommentarerna här. Det är förvånande och tråkigt att se. Ditt inlägg är under alla omständigheter klart läsvärt, Hynek, och din förmåga att upprätthålla en värdig debattnivå trots aningslösa påhopp imponerande.

[2009-03-18 10:56]
r

Apropå TV. Är det någon mer än jag som tycker Big Love blivit förlamande tråkigt? Jag har sett två avsnitt av senaste säsongen och funderar på att ge upp serien. Första säsongen – fängslade, varsam om dom små detaljerna. Andra säsongen mer repetetiv och tappade gnistan, och så det där tjatet om spelmaskinerna..

[2009-03-18 11:10]
DP

De senaste tre-fyra avsnitten av Big Love har varit sjukt intensiva och spännande.

[2009-03-18 11:34]
Kjell

Tycker också Big Love haft sin allra starkaste period nu när den här säsongen börjar dra ihop sig. Betydligt starkare än fjolårets utdragna dividerande om Weber Gaming…

[2009-03-18 11:35]
Kjell

Och utvecklingen av Chlo√É« Sevignys rollgestalt är oerhört stark och tillfredsställande. Stor och intim tv-konst!

[2009-03-18 11:36]
Hynek

r: Lyssna på DP och Kjell; jag satt och nickade till under de första avsnitten under s3, men – jesus! – vad bra det har varit de senaste tre avsnitten. Jag vill inget annat än att ha tid för att kunna återkomma i ämnet.

[2009-03-18 13:36]
r

Ah, då ska jag fortsätta kolla. Kul att nån delade min känsla inför de första avsnitten. Har hittills sett två.

[2009-03-18 14:03]
Kjell

r: Hang in there, det lyfter rejält i ep’s 3-5!

[2009-03-18 17:32]
Thomas R

Är det förresten något på g om Watchmen på WS?

[2009-03-18 18:38]
honken

”i skenet av hur allt mer valhänt man handskas med porträtteringen av svenskar med någon som helst annan kultur än majoritetssamhället”

Stopp nu, det där var en luring.. Det är ju judar som är utsatt för hat och misstänkliggörande, inte ”den motsatta” religiösa gruppen?

[2009-03-19 01:30]
Jonas Mosskin» Blog Archive » Judar och israeler i svensk tv och film

[…] mellan en tennismatch och Mellanösternpolitik samlar oss, är det en del saker jag funderar på. Hynek Pallas har sett om Susanne Biers debutfilm Freud flyttar hemifrån (nu på dvd)och funderar över hur svårt det hade […]

[2009-03-19 02:52]
Jonas Mosskin

vilket getingbo. Stå på dig Hynek!

[2009-03-20 10:58]
Daniel

”JIPF och Salam berättar för alla att problemet inte är judarna utan sionisterna. Problemet är bara att alla judar utom JIPF-judarna stödjer en israelisk stat och är därmed ‚Äúsionister√¢‚Ǩ¬ù.”

Såpass. Jag antar att ”JIPF-judarna” ska ses som ”självhatande” i gammal god sionistisk anda?

”Där fanns ett genomäkta och betydande engagemang som ingen av hennes köksbordskacklande anonyma bloggkommentarbelackare kan uppbåda.”

Det vet du inget om, för det första. För det andra är det inte Dilsas engagemang mot hedersvåld som är problemet, utan smutskastandet av vänstern och stödet till Israel.

[2009-03-20 11:25]
Kjell

Jodå, jag kan med hundraprocentig säkerhet säga att Dilsas journalistiska insatser har en äkthet och ett praktiskt engagemang som vida överstiger det från anonyma kommentarkacklare… Och det är bara groteskt och löjligt vilket hat Dilsa bemötts med från gubbvänstern, med babymördande karikatyrer osv. Där snackar vi ”smutskastande”.

[2009-03-20 13:30]
Thomas Renhult

Dilsas engagemang mot hedersvåld har imponerat även på mig, trots att vi står på olika sidor politiskt. Men det försvara inte att hon använder ord som antisemit så ansvarslöst. Att försöka få tyst på sina meningsmotståndare genom att svartmåla dem och komma med grundlösa beskyllningar är knappast något som gynnar en vettig debatt.

[2009-03-20 14:32]
Kjell

Thomas, såvitt jag kunnat bedöma har det funnits fog för flera mothugg Dilsa fått efter ett par debattartiklar – men detta helt inom ramarna för en vanlig kultursidesdiskussion. Må den som aldrig använder sig av svepande formuleringar kasta första stenen…

Men – ”svartmålning”? ”Grundlösa beskyllningar”? Jag tycker tvärtom att hon har besvärande goda grunder att använda ordet antisemitism som hon gjort, även då det i enskilda fall såklart varit diskutabelt. Ty hennes motdebattörer missbrukar ordet betydligt värre, ur apologetisk synvinkel – de grumliga försvarsargumenten till stöd för Jinge.se är exempelvis bland det osmakligaste jag sett på länge.

Ska vi prata ”svartmålning” är FiB/Kulturfronts publicering av en bild föreställande Dilsa flinande över ett dött barn (vilken fick Jinge och hundratals bloggare och anonyma hatkommentarskribenter att jubla) en bättre startpunkt.

Och Mana-debatten har vi ju redan avhandlat, Thonas, då du inte minst fick länkar till tidningen Arbetarens granskning av Mana ur vänsterperspektiv. Glöm inte heller att EFTER Dilsas kritik mot tidningen trädde två tidigare redaktörer fram och berättade om missförhållandena, och om att chefredaktören fantiserat ihop ett antal texter och undertecknat med ett hitte-på-namn på en ”iransk kvinna” som inte fanns… Och det Dilsa gjort var alltså att peka just på att just denne redaktör publicerat ett flertal djupt antisemitiska texter, och ifrågasatt lämpligheten i att ge just hans publikation statligt stöd.

Så, vad är MEST svartmålande, grundlöst och falskt, Dilsas kultursidesartiklar eller alla dessa rabiata påhopp på henne? Jag tror nästan inte jag läst en enda artikel som klarat av att polemisera med Dilsa utan att förfalla till en förgrovande hånfullhet. Det räcker i regel med en enda svepande formulering från Dilsa, en enda problematiserande slutsats som kan vara diskutabel, för att vänsterdebattörer ska tappa all sans och förfalla till hatisk aggression i stället för saklig diskussion.

Det är dessutom uppenbart att åtmnstone gammelgubbvänstern (från Jinge till Guillou)√Ǭ†inte tål henne för att hon är både kvinna och första generationens invandrare.

[2009-03-20 20:29]
JN

Hon är kvinna, invandrare och har dessutom fräckheten att vara höger, dvs en så kallad ”husneger”.
Men oavsett Dilsa, Jinge och resten av den svenska ankdammen: vad tycker du, Kjell, om det faktum att Israel, med fullständigt amerikanskt stöd, ockuperar främmande territorium och förvägrar de ockuperade alla medborgeliga rättigheter? Beväpnade dessutom med det senaste inom vapenteknologi plus kärnvapen? I trots mot FNs resolutioner? Finns det verkligen två sätt att se på saken? Är det två jämbördiga parter? Kan USA anses vara en ”opartisk medlare”? Är det palestinska folket mogna för demokrati?

[2009-03-20 21:10]
Kjell

JN: Jag är starkt och principiellt emot Israels militarism, bosättarpolitik och konservatism, men positiv till mycket annat i Israel. Precis som jag blir bedrövad över det palestinska folkets lidanden, men lika upprörd över den palestinska terrorismen, det institutionaliserade judehatet osv. Självklart finns det inte ”två sätt” att se på saken, utan hundra sätt.

[2009-03-21 00:26]
JN

Visst, på ett sätt finns det givetvis inte bara hundratals, utan tusentals, miljontals sätt att se på en konflikt, ett för varje invånare i det berörda området. Det viktigaste sättet att se på saken är dock den att den ockuperande partern är den felande. Alltså i det här fallet Israel, liksom Kina i Tibet, Marocko i Västsahara och Ryssland i Tjetjenien. För det behöver man givetvis inte fördöma eller hata alla invånare i det felande landet, allra minst de som inte ens bor där, utan bara råkar dela landets kultur, etnicitet eller religion.
Men det är samtidigt inte ovidkommande att en israelisk lobbygrupp utövar ett orimligt inflytande på Washingtons mellanösternpolitik, något som har mindre med ”Sion Vises protokoll” att göra, och mer med den amerikanska demokratins största problem, nämligen vissa lobbygruppers inflytande på politiken, förutom Israels kan nämnas nöjes- och oljeindustrins.
Att den svenska debatten är på alldeles för låg nivå för att kunna hantera en såpass känslig fråga är förstås ett ytterligare problem.

[2009-03-21 11:18]
Kjell

Torsten, det blir ett visst antiklimax att kolla in de där Debatt-sekvenserna efter ditt tjat om dem. Jag upplevde det hela precis som Dilsa verkade göra, jag blev beklämd av delar av den pro-palestinska ”sidan” i det första Debatt-programmet. Men jag har inga personliga kunskaper om vare sig den äldre judiske mannens ståndpunkter eller den yngre palestinska kvinnans vetskap om några sådana. Och jag har ingen aning om Dilsas förhandskunskaper om detta heller.

Jag tycker verkligen att Dilsa, precis som så många andra, kan ha problem i den här typen av debatter. Jag föredrar diskussioner framför onelinerboxning. Ett sånt här program kan man nästan aldrig komma ”levande” ur, där finns bara fallgropar… Men hur jag än vrider och vänder på detta, och även om jag ser det HELT utifrån din synvinkel, så ser jag inte den sortens groteska illvilliga ljugande som du ser. Om allt du skriver stämmer, Torsten, så kan man mycket väl ha förståelse för den yngre palestinska kvinnans mänskliga reaktion. Men man borde då också kunna förstå en åsikt om att detta har antisemtiska anstrykningar.

Lustigt också att du gör just den jämförelsen mellan Jinge och Dilsa, när du inledningsvis i denna tråd gjorde den precis omvända mellan Gahrton och Dilsa, där du gav den mäktigare av dem, politikern och mångårige debattören Gahrton, tolkningsföreträdet… Inte så trovärdigt där.

[2009-03-21 12:15]
Kjell

Ja, tolkningsföreträde i fråga om vilja att relativisera och förringa, i något av dina första inlägg här ovan. Men jag förstår vad du menar, och det blir lite snett av mig att kalla det ”tolkningsföreträde” bara för att du tar Dilsa på mer allvar än Gahrton. Det gör ju jag också…

[2009-03-21 16:38]
Kjell

Jag vet inte, ska kolla vad släkten tycker.

[2009-03-22 02:45]
r

Det är rätt intressant hur en från början sekulär nationalism ,sionismen, kommit att infiltrera judendomen och israelfrågan så till den grad att all kritik och radikalt avståndstagande mot den får normala bildade människor att skrika om en ”antisemitism” som knappt existerat i nordeuropa på nästan ett halvt sekel (detta medan en betydligt folkligare och genom hela kulturen strömmande islamofobi och arabhat även vunnit acceptans i den bildade borgerligheten, utan att det ifrågasätts)

[2009-03-22 08:22]
Kjell

r: detta är helt vansinnigt skrivet:

”…ALL kritik och radikalt avståndstagande mot den får normala bildade människor att skrika om en ‚Äúantisemitism√¢‚Ǩ¬ù”

Du påstår, i praktiken, att jag blivit snärjd av ”sionismen” när jag kritiserar Gahrton, Jinge och Radio Islam (där du tydligen hämtar viss inspiration själv).

Nu lägger vi ner diskussionen i denna tråd.